Prisade noveller om livet under Mugabe
Pengar. Skulle man vara tvungen att hitta ett enda ord för det samlade
intrycket av Petina Gappahs noveller, så är det just – pengar. Och det är
förstås inte så konstigt.
Sorgesång för Easterly
Petina Gappah
Översättning Helena Hansson
Albert Bonniers Förlag
Boken. Gappah skildrar ett land, Zimbabwe, som det senaste decenniet upplevt en drastisk inflation, för att uttrycka det milt. Prisstegringarna har skett med procentenheter med fler nollor än vad man tror är möjligt, och förra året meddelade riksbanken att man ger ut en sedel med ny valör: 100 biljoner zimbabwedollar.
Robert Mugabes med järnhand styrda regim har gjort Zimbabwe till ett land vars förhållanden man är någorlunda bekant med också i väst, vilket är betydligt mer än man kan säga om de flesta afrikanska länder. Men skönlitteratur som skildrar livet under Mugabe inifrån är vi inte bortskämda med. Bara av det skälet är det glädjande att få läsa Sorgesång för Easterly.
Gappah är advokat, har jobbat i Genève och erhöll ”The 2009 Guardian First Book Award”, för denna novellsamling och debut. ”Sorgesång för Easterly” består av tretton noveller som utspelar sig i Harare, i mindre zimbabwesiska städer och på landsbygden – alla utom en, som skildrar en invandrad till Genève och hans möte med ny teknologi. ”Vår man i Genève vinner en miljon euro” är samlingens kanske mesta ”ont i magen-text”, åtminstone som enskilt öde betraktat.
Det finns något befriande i Petina Gappahs tematisering av regimens ekonomiska konsekvenser. Påfallande ofta är litteratur som skildrar livet i en diktatur som Mugabes inriktad på bristen på yttrandefrihet, integritetskränkningar och mänskliga rättigheter. Att läsa om hur problematiskt det är med pengar som inte är värda något eller om hur man köpslår med utblandad bensin, ger därför en bild av ett slags konkretiserad vardag under förtrycket, som inte skymmer men inte heller sätter frågorna om inskränkta friheter främst.
Vid sidan av de ekonomiska bekymmer som tynger Zimbabwe, finns två andra tydligt framträdande teman. Det ena är ungdomars ständiga längtan att lämna landet och alla hinder som måste överbryggas för att göra just det. I ”Min kusinsyster Rambanai” återvänder en ung kvinna till hemlandet efter en tid i USA, dit hon sedan inte kan åka tillbaka eftersom hon varit där illegalt.
Gappah skriver berättelsen om hur hon med mutor och andra knep tar sig fram på myndigheter tills hon får ett pass i nytt namn och därmed möjligheten att åka till England. (Den forna kolonialmakten är för övrigt det land som vid sidan av USA lockar mest.)
Sex, otrohet och i viss mån HIV, är andra centrala ämnen i Petina Gappahs noveller. I flera av texterna finns en underliggande kritik mot manlig polygami och mot den könsmaktsordning som tillåter män att ligga runt, men som inte är nådig mot de kvinnor som gör detsamma, oavsett i hur liten utsträckning det än må vara.
Såväl ”Hembiträdet från Lalapanzi” som titelnovellen ”Sorgesång för Easterly” är gripande skildringar av vilka öden som drabbar kvinnor vars personlighet och beteenden faller utanför normen.
Den valhänta och vansinniga synen på HIV som Mugabe inte är ensam om i södra Afrika, skildras i skarpt tonläge i ”Rosies brudgum och hans spruckna, skära läppar”.
Med allt detta sagt, är det ändå slående hur apolitiska Gappahs noveller ter sig. Hon är aldrig programmatisk, utan skildrar det specifika med livet i Zimbabwe med en allmängiltighet som gör att det känns både näraliggande och allomfattande.
Petina Gappah skriver dessutom med lätt hand, hon gör inga språkliga krumbukter, därtill är hon en alltför säker stilist. Hon behöver inte, för hon behärskar konsten att berätta en berättelse. Ja, eller i det här fallet, flera berättelser.
Novellen har rönt viss oväntad framgång de senaste åren, kanske främst manifesterad i Jhumpa Lahiris succésamling ”Främmande jord”, som när den kom 2008 hamnade högst upp på bestsellerlistor i USA.
Man kan bara önska att det var startpunkten för en utveckling som kan ge samlingar som Petina Gappahs ”Sorgesång för Easterly” samma öde.









Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus