Mord i Teheran
Jörgen Andersson har läst Vem dödade ayatolla Kanuni? Han
tycker det är en målande skildring av vardagen i Teheran.
Vem dödade ayatolla Kanuni?
Naïri Nahapétian
Översättning Marianne Tufvesson
Sekwa
boken. Teheran, strax innan presidentvalet 2005. Den unge journalisten in spe Narek Djamshid, som är av persisk-armenisk börd men sedan barndomen bor i Paris tillsammans med sin far, har kommit för att göra reportage. Genom sin far har han blivit introducerad till Leila Tabihi, en chadorklädd islamisk feminist som driver en oppositionell organisation. När Narek trugar sig med henne på ett ärende till justitieministeriet blir de båda vittne till hur en av regimens hårdföra utrensare, ayatolla Kanuni, blir mördad. Efter en natt i det fruktade Evin-fängelset, där många av den islamiska republikens motståndare blivit torterade och avrättade, släpps de fria. Men de vet för mycket och har sedan ögonen på sig. Dessutom visar sig Leila ha oanade talanger som privatspanare, när hon oförskräckt av alla varningar försöker ta reda på vem som dödade ayatollan.
Det är upptakten till Naïri Nahapétians roman Vem dödade ayatolla Kanuni?. Nahapétian är en iransk journalist verksam i Frankrike. Hennes första skönlitterära verk rör sig i gränslandet mellan politisk thriller, klassisk deckare och initierad skildring av livet i Teheran under diktaturen.
För mig, som skam att säga inte är så uppdaterad på den iranska historien efter revolutionen mot shahen, går det undan i svängarna. Naïri Nahapétian tror sina läsare om att kunna hänga med i dem och växlar snabbt mellan miljöer, tillbakablickar och referenser till Irans komplicerade politiska karta. Narek, den tillfällige besökaren, blir i läsarens ställe den som försöker förstå sammanhangen. Det är inte helt lätt. Han påminns om hur man i den iranska kulturen använder artighetsfraser och subtila omskrivningar för att säga det man vill ha sagt. Till detta kommer den ofrånkomliga försiktighet som följer av att leva i en diktatur.
Naïri Nahapétian använder sig skickligt av det undanglidande draget, det outsagda och det man tvingas läsa mellan raderna, för att skapa en suggestiv spänning. Hon väver sin berättelse av många trådar, kanske lite väl många. Men det ger samtidigt en bild av hur de mångbottnade lojaliteter och svek som bottnar i kaoset efter revolutionen ger konsekvenser i nuet. Bland annat förstår Narek att hans mor varit en ledande motståndare till den islamiska revolutionen och att hon dödats efter att hennes grupp förråtts.
Leila och hennes bundsförvant, den karismatiske oppositonsledaren Mirza Mozzafar, har lyckats överleva i en skör balansgång på diktaturens slaka lina. Mirza tillhör den överklass som trots allt kunnat behålla sitt privilegierade liv i norra Teheran, och interiörerna från den så kallade kaviarvänsterns fester – där man obekymrat dricker smuggelsprit och driver med regimen – tillhör romanens pricksäkra höjdpunkter. Samtidigt leder Leilas efterforskningar henne i en farlig riktning, när hon intresserar sig för hur det ledande, korrupta islamska skiktet fördelar landets inkomster från oljan och gasen sinsemellan.
Sammantaget blir "Vem dödade ayatolla Kanuni?" en målande skildring av livet och vardagen i ett Teheran, där man fått smaka på en viss frihet under den reformvänlige presidenten Mohammad Khatami. Ändå kan ett förfluget ord, ett felaktigt klädesplagg eller att manliga och kvinnliga studenter samlas i ett och samma klassrum väcka den paramilitära polisstyrkan basidjernas missnöje och rendera en natt i förvar. Och fortfarande försvinner för regimen misshagliga individer spårlöst.
Den valrörelse som pågår i bakgrunden slutar med att den konservative Mahmoud Ahmadinejad väljs till president. Efter det senaste valet i Iran, våren 2009, ledde protester mot Ahmadinejad till blodbad på demonstranter. Jag hoppas och ser fram emot att Nahapétian i kommande berättelser ska skildra den fortsatta händelseutvecklingen. Och att det lilla förlaget Sekwa ska fortsätta översätta och ge ut hennes böcker på svenska.
Fotnot: Idag deltar Naïri Nahapétian i ett samtal med Dilsa Demirbag-Sten på Malmöfestivalen (Ordscenen, Hedmanska gården vid Lilla Torg, klockan 17.00)







Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus