Spökjakt i verkligheten
Om Jimmie Åkesson och han kompisar vill lära sig hur man kan läxa upp muslimer utan att bli brännmärkt som extremist eller rasist, så kan de läsa debattören Dilsa Demirbag-Stens och filosofiprofessor Per Bauhns bok Till friheten försvar.
Bildmaterial
Dilsa Demirbag-Sten
Per Bauhn
Till frihetens försvar
En kritik av den nomativa multikulturalismen
Per Bauhn och Dilsa Demirbag-Sten
Norstedts
Utkommer i dag
boken. Här berättas om hur det upplysta, sekulära Sverige hotas av högljudda minoriteter och deras medlöpare i den multikulturalistiska eliten. Av Jehovas Vittnen som smiter undan värnplikten, av samer som får statsstöd för renbete. Men framförallt av islamister, som kräver halalslakt och barnburkor, vill ha rätten att hälsa utan att ta i hand och att hedersmörda sina barn, som kräver könsuppdelad simundervisning och islamisk familjerätt och som tar till yxan om nån ritar nidbilder av deras profet.
Ja, de använder till och med termen "appeasement", den eftergiftspolitik Storbritannien under en tid förde mot Nazityskland, för att vi ska se vidden av den fara vi nu varnas för.
Det är ingen högerradikal bok. Det som på pappret räddar kvar Bauhn och Demirbag-Sten i det liberala lägret är att de propsar på vuxna individers rätt att tala, klä sig och be som de vill i sina egna hem och i offentligheten. Den goda tanken är att individer som eventuellt förtrycks i namn av den ena, men då framförallt i namn av den andra, religionens eller kulturens namn, ska kunna lita på att statsmakten ställer upp för dem, och inte för deras förtryckare. Gott och väl.
Ibland snurrar de till det. De danska Muhammedtecknarna har till exempel inget som helst ansvar för att de blir angripna. Skulden ligger helt på dem som angriper, skriver de.
Å andra sidan, hävdar man lite längre fram, så bär multikulturalister som samtalar med konservativa muslimer ett ansvar för om folk blir islamofober. Här är det alltså inte tal om att folk har ett eget ansvar för om de blir islamofoba. Dessutom tycker man det är ok att förbjuda folk att prata politik och religion på arbetsplatserna; ingen ska få ”provocera omgivningen.” Nähä, och tecknarna?
Omslaget pryds av Eugène Delacroix målning "Friheten på barrikaderna", en hyllning till 1830 års franska revolution då de mer liberala delarna av borgerligheten, missnöjda bland annat med minskad tryckfrihet, störtade en kung bara för att ersätta honom med en annan.
Meningen är förstås att vi ska se Bauhns och Demirbag-Stens djärva ansikten där de höjer trikoloren mot maktfullkomlighet och privilegier. Och om jag delade deras bild av hotet, så skulle nog jag också klättra upp på den där barrikaden.
Problemet är att de själva befinner sig i maktens centrum. De slår neråt, med långtgående uppbackning från det politiska etablissemanget, mot en fiende som nästan inte existerar.
Visst, det finns en kvinna med burka på lärarhögskolan, en man som inte ville ta i hand och berövades sin arbetslöshetsersättning, hoten mot Lars Vilks, en och annan som mumlar om att det borde vara ok med halalslakt och tydligen skolor som låter muslimska flickor slippa pojkarna i badhuset. Men visa mig gärna de politiker som anser att Vilks hundar borde vara förbjudna i lag eller som ens på tortyrbänken skulle rösta för införandet av islamisk familjerätt.
För att biffa upp hotet drar man därför också in nån brittisk politiker som sagt korkade saker, några amerikanska multikultiteoretiker och, den store satan själv, det amerikanska antropologförbundet, som 1947 gjorde ett groteskt uttalande om kulturer och mänskliga rättigheter. Men multikultiavantgardet blir ändå inte särskilt imponerande, i alla fall inte här i Sverige.
Denna spökjakt hade nu inte varit så allvarlig, en seminarieövning mest, om det inte hade varit för att vi lever i ett Europa där vår tids fascister vinner mark på hetsen mot just muslimer, och där gränslandet mellan den högerradikala och den anständiga högern snabbt luckras upp.
Det finns i det sammanhanget inget politiskt oskyldigt i detta opåkallade försvarstal.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus