Frihet och piskrapp
Bildmaterial
40 piskrapp för ett par byxor
Lubna Ahmad-al-Hussein
Översättning Camilla Nilsson
Sekwa Debatt
Boken. Under en razzia på en av Khartoums elegantare restauranger arresterades och bortfördes förra sommaren femton kvinnor. Deras ”brott” var – enligt i Sudan gällande muslimsk sharialag – att de hade burit byxor. De hade ”brutit mot den allmänna moralen” genom ”oanständigt beteende”. Straffet är 40 piskrapp som kan minskas till tio för den som erkänner och lovar att aldrig återfalla.
En av de femton var journalisten Lubna Ahmad-al-Hussein, en av Sudans mest kända journalister. Hon vägrade att ”erkänna” och krävde rättegång. Som FN-anställd hade hon immunitet, men avstod från att använda sig av den och sa i stället upp sig för sakens skull.
Till råga på allt hade hon mage att till sin utvidgade vänkrets skicka 500 kort, tryckta på finaste papper och utformade som inbjudningar till bröllop men med texten ”… inbjuder er att närvara när hon blir dömd och piskad…”
Hennes aktion väckte starka känslor, opinionen rasade för och emot. I en moské ägnades predikan åt ”bärandet av byxor av en skamlös journalist”.
Medierna hakade på, inte de hårt censurerade sudanesiska men de arabiska från kringliggande länder. Straffet omvandlades omsider till en månads fängelse och ”brottslingen” fördes till kvinnofängelset i Khartoums tvillingstad Omdurman. Som journalist hade hon många gånger tidigare ansökt om att få besöka fängelset för att skildra förhållandena där. Nu kom hon dit, men under andra förutsättningar.
Inifrån fängelset lyckades hon få kontakt med en korrespondent från en arabisk teve- och radiokanal och intervjuades i direktsändning från sin cell utan att vakterna märkte något, de måste ha tittat på någon annan kanal. Påföljande morgon fick hon cellen genomsökt. När man inte fann något svarade hon bara att ”teknologin har utvecklats, det finns många sätt att kommunicera på”.
Det som drabbat Lubna Ahmad-al-Hussein var inget enstaka fall. 2008 bestraffades 43 000 kvinnor genom att piskas, enbart för att de burit byxor eller på annat vis brutit mot lagen om ”anständig klädsel”.
Bakgrunden till den brutala och absurda piskningen av byxklädda kvinnor skildras av Lubna Ahmad-al-Hussein i 40 piskrapp för ett par byxor. Hon beskriver händelsen ingående och de politiska förutsättningarna, som går tillbaka till den nuvarande president Omar al-Bashirs statskupp 1989, då religiösa lagar infördes i landet. I ett korrupt sudanesiskt samhälle behandlas kvinnor som fjärdeklassens medborgare, samtidigt som landet präglas av återkommande krig och svältkatastrofer.
Medan jag i dessa valtider läser boken associerar jag till Lundin Oil, funderar på hur det svenska företaget agerat i Sudan och då också på Carl Bildts roll som tongivande styrelseledamot.
Lubna Ahmad-al-Hussein skildrar även sin egen bakgrund, uppväxten i Omdurman, Khartoums tvillingstad, studierna på universitetet, sitt arbete som journalist och krönikör och de dagliga striderna mot den allsmäktiga censuren. Hon ser sig själv som en god muslim och vänder sig med vass tunga mot alla de män som med religionen som förevändning skaffar sig egna fördelar.
Hennes indignerade och engagerande bok får mig att tänka på medborgarrättsrörelsen i USA, hur Martin Luther King bedrev politisk kamp genom att låta sig fängslas.
En liknande strid med ickevåld mot förtryckande samhällsstrukturer pågår i dagens fundamentalistiska Sudan, med Lubna Ahmad-al-Hussein som en av medborgarrättsaktivisterna på barrikaderna.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus