Familjealbum med sorgkant
boken. På ett foto är hon en dockliknande bebis inbäddad i mjuk päls och fluffiga tygblommor. På ett annat en vitklädd flicka i flätor med handen om sin mors hals – det var en av få gånger hon rörde vid modern spontant. Stora melankoliska ögon i ett mjukt sårbart ansikte tittar fram på bild efter bild. En helt annan människa blickar mot oss på ett gruppfoto från Berlin: hakan vilar kokett mot handen, sminkade ögon under en tvärt avklippt svart lugg kisar glatt mot kameran, leendet är frimodigt, lyckligt.
Pia-Kristina Gardes fotobok Karin Boye och människorna omkring henne är en biografi i bilder, ett slags familjealbum där alla de som omgav författaren finns med: syskon, lärare, klasskamrater, väninnor, förälskelser. Det blir ett fragmentariskt men mångfacetterat porträtt, djupt fascinerande med sina vardagliga inblickar där dikter får ansikten och händelser ges nya synvinklar. Ur de tidiga bilderna framträder en berättelse om ett allvarligt barn som oroar sig för sin drickande mor och sällan ler. I öppenhjärtiga självbiografiska anteckningar, aldrig tidigare publicerade, skriver Boye om sin barndom: "Jag har många andra minnen, men de bleknar alla mot denna stora ångest." Men här finns också lättare kuriosa: som att det första ord Karin själv skapar är "Gullfrämmande", namnet på en katt.
Inte minst gripande är väninnan Margot Hanels grymma öde: den tyska kvinna av judisk börd som följer Karin till Sverige och lever samman med henne fram till självmordet. På begravningen får hon inte sitta bland de närmast sörjande och nekas att följa med på den efterföljande middagen; hon har inget yrke, ingen inkomst, ingen möjlighet att återvända till hemlandet och lämnas i stort sett ensam. Bara några veckor efter jordfästningen hittas hon livlös i sin lägenhet med Boye-dikten "Kunde jag följa dig" uppslagen över bröstet. På sista bilden sitter hon allvarlig, mörkblickad, på yttersta kanten av en bänk. Kanske är det "de yttersta rymdernas världsensamhet" hon har i tankarna.







Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus