En vindlande bäck av tankar
Sören Sommelius läser utdrag ur Thoreaus dagböcker på svenska.
Dagboksanteckningar
Henry David Thoreau
Översättning och inledning Lennart Nilsson
ellerströms
Boken. Henry David Thoreau är för många mest känd som tidig grönavågare genom Walden, publicerad 1854, berättelsen om författarens tvååriga nybyggarliv vid Waldensjön, strax utanför staden Concord i närheten av Boston i USA. Det var inget överlevnadsexperiment. Järnvägen gick i närheten. Henry Davids mamma fixade tvätten och lite mat emellanåt. Däremot ville Thoreau genom att leva enkelt undvika att förslavas av lönearbete, för att i stället filosofera, studera naturen, ägna sig åt sin egen inre utveckling och inte minst ifrågasätta det amerikanska samhällets växande materialism.
Frans G Bengtsson översatte "Walden" till svenska 1924. Men Bengtsson fuskade, hoppade över flera kapitel och bättrade godtyckligt på originalet. Först 2006 kom en fullständig översättning, gjord av Peter Handberg.
Men Thoreaus viktigaste verk är i mina ögon pamfletten "Civil olydnad" (på svenska 2005 i översättning av Johan Hammarström). Boken inspirerade både Mahatma Gandhis ickevåldskamp i Indien och Martin Luther Kings medborgarrättsrörelse. På svenska kom 2009 "Konsten att vandra" (översättning Erik Carlquist) och samma år "Fågeldagbok" (översättning Lennart Nilsson).
Dagboksanteckningar, likaså i översättning av Lennart Nilsson, har följt i dagarna. Den åttiosidiga boken består av valda, för det mesta korta, citat ur Thoreaus dagböcker "Journal"från 1837 till 1961.
Thoreaus dagböcker omfattar i original 39 tättskrivna häften, tillsammans tjugo miljoner ord, nertecknade under 24 år. De förvarades i en furukista, som Thoreau själv hade snickrat.
Dagböckerna har på engelska utkommit i olika urvalsvolymer. Särskilt intressant är "A Year in Thoreau’s Journal: 1851" (Penguin Classics 1993), som på dryga 300 sidor innehåller alla anteckningar under ett år och därmed ger en bild av hur och vad Thoreau skrev. Jämfört med den är det svenska urvalet mera som en filmtrailer, ett smakprov.
I Walden berättar Thoreau om dagboksskrivandet som han kallar sitt ”morgonarbete”. För honom var det lika viktigt som hans flera timmar långa eftermiddagspromenader. När Thoreau var ute och gick iakttog han naturen och lät tankarna löpa fritt. Snabba anteckningar i en fältdagbok utarbetades i den egentliga dagboken, som fick en medveten litterär form. I förordet till dagboken från 1851 menar H Daniel Peck att Journal är Thoreaus viktigaste verk, viktigare också än "Walden", just därför att dagböckerna möjliggör en grundläggande öppenhet mot världen och de egna erfarenheterna av den. En stor vetenskaplig utgivning i USA av hela Journal pågår.
Dagboksanteckningarna användes till en början av Thoreau i andra sammanhang. Han kunde riva ur sidor för att ha som underlag till en föreläsning eller för att bearbeta till en tidningsartikel. Men från och med 1851 lämnade han dagböckerna intakta. I förordet till "Fågeldagbok" menar Lennart Nilsson att Thoreaus Journal kan jämföras med de skrifter författare som Montaigne, Rousseau och Pepys lämnade efter sig.
"Dagboksanteckningar" ger smakprov på hur Thoreau skrev och vilka ämnen som engagerade honom. Det som går förlorat i ett så sparsmakat urval är strömmen av nedtecknade tankar. I stället blir häftet ofta aforistiskt, som den här anteckningen från den 31 oktober 1850.
”Vad är det skolutbildning alltför ofta åstadkommer? Den skapar ett spikrakt dike av en fri, vindlande bäck.”
Andra citat är längre, kanske hela dagsnoteringar, och låter mera av Henry David Thoreaus personlighet titta fram mellan raderna. Därför är "Dagboksanteckningar" välkommen – i väntan på ett fylligare urval.
Det är ingen tillfällighet att Thoreau också i Sverige blivit så uppmärksammad under det senaste decenniet. Han har ett direkt tilltal genom tiden och är samtida i sina reflexioner och tänkesätt, trots att det nästa år gått 150 år sedan han dog.







Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus