Fanfar för rimmens Gudfar
Jessica Gottberg läser Lennart Hellsings "Drillar & Draköron".
Drillar & Draköron – boken om instrumenten
Text: Lennart Hellsing
Bild: Ane Gustavsson
Natur & Kultur
barnboken. Lennart Hellsing har stått på den litterära scenen i mer än 65 år. Det är ett helt liv från vaggan till pensionen det. Som 92-åring är Hellsing fortfarande högst verksam, fast som han brukar säga till dem som vill boka in honom till ett framträdande; ”Ja, jag är ju inte 90 längre.”
Hellsing är i dagarna trippelt aktuell, dels som översättare av Kitty Crowthers "Den lille mannen och Gud" och återutgivningen av "Daniel Doppsko" (från 1959) dels med Drillar & Draköron – boken om instrumenten som är Hellsings andra bok i samarbete med Ane Gustavsson.
I en symfoniorkester samsas många instrument. Pukor och trumpeter, trummor och tromboner, fiol och fagott. I "Drillar & Draköron" presenteras de alla med bild och vers. Med boken följer också en CD-skiva där Göteborgs symfoniorkester framför femton klassiska stycken av bland andra Mozart, Mahler, Debussy och Sibelius.
Det hela tog sin början när altviolinsten och illustratören Ane Gustavsson var anställd av Göteborgssymfonikerna. För besökande barn presenterade hon orkesterns instrument i ett egenhändigt illustrerat häfte. Nu har hennes musicerande pingviner med vänner fått en fullstor bilderbok att breda ut sig i tillsammans med verser av landets allra största barndiktare.
Hellsings rytmiska rim pendlar mellan att vara än stämningssökande och beskrivande, än ljudprövande och kvillrande. Verserna far över riddartorn och vidsträckta vidder, de korsar böljande hav och far vidare genom öknen till Samarkand. Ibland är nödrimmen uppenbara, som att rimma cello med LO, men på Hellsingvis underhållande i sin finurlighet. Den stora behållningen är dock Ane Gustavsson illustrationer, där hennes expressiva bildvärldar står magisk samklang med musiken.
Underbar är den trolska undervattenscenen ackompanjerad av Saint-Saëns "Akvarium" ur "Djurens karneval" och Mascagnis "Intermezzo ur Cavallria rusticana" samt det vidunderliga uppslaget där en ärtgrön Fafner njuter av pukornas dunder och tubornas dån under Wagners vakande öga. "Bergakungens dotter" i Gustavssons tappning flankeras av Kusin Vitamin. Överlag finns många små fina sidohistorier och berättande detaljer i bilderna för den som är uppmärksam.
Dock har jag svårt att framför mig se en situation där förälder och barn mellan tandborstning och sova njuter av de klassiska styckena tillsammans för att sedan diskutera instrumenten. Just den biten fungerar nog bättre som läromedel i skola eller förskola tillsammans med förlagets gedigna handledning (som köps för sig). Som tur är fungerar delarna separat. Hur som helst är det bara att bocka och buga Hellsing och Gustavsson för en helgjuten introduktion till den klassiska musiken.







Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus