Floskelfest utan filter
Jenny Maria Nilsson läser Susan Mausharts usla "Nedkopplad".
Bildmaterial
Nedkopplad
En familj. Ett experiment. Ett liv utan teknik
Susan Maushart
Översättning Daniel Braw
Volante
boken. Det var en besvikelse när jag begrep att Henry David Thoreaus mamma skötte hans tvätt och hjälpte till med städning medan han vistades i ödemarken och skrev klassikern "Walden" (1855). Thoreau gjorde det för att komma nära både sitt eget och naturens innersta väsen, och Peter Handberg som gjort en utmärkt nyöversättning av boken skriver i förordet ”… ditt liv kan bara berikas om du ser dig själv”. Och eftersom Thoreaus bok inte bara är magisk läsning av en egensinnig och intellektuell person utan också ett fantastiskt tidsdokument så jag har försonats med att hans mamma hjälpte till med vissa sysslor.
Att försonas med att boken Nedkopplad är så usel och trots det fått stor uppmärksamhet är svårare. De enda bra bitarna är när Susan Maushart citerar Thoreau, så jag föreslår att ni läser honom istället eller gör ett eget experiment där ni kopplar ner och sedan skildrar detta – ni är förmodligen både mer intressanta och klarsynta än Maushart.
Författaren tycks vara en trist, privilegierad kvinna som med sina ”digitala infödingar” (läs tonåringar, och dessa kan vi andra enligt henne aldrig förstå) utsätter sig för digital fasta under sex månader. Det här är ”Kvinnor är från Venus och män är från Mars-litteratur” av värsta sorten. Maushart överdriver för effekt, kryddar med putslusigheter, upprepar statistik och fakta på ett enformigt vis och erbjuder läsaren en vägg av floskler att dunka huvudet mot.
Och ont gör det. Maushart strör omkring sig myter som ” jag var i övergångsåldern, rationellt tänkande var inte min paradgren”. Eftersom hon är kvinna i en viss ålder kan hon inte tänka och hennes barn kan inte heller tänka för de är ”hormonstinna tonåringar” och har dessutom fått sina hjärnor förstörda av internet. Men deras förmåga att bete sig som folk är det mamman själv som har förstört: ”Anni, Bill och Sussy lever, som de flesta andra tonåringar, i ett förkopernikanskt universum. De tror att solen roterar runt dem. Som mamma hade inte jag heller utmanat denna uppfattning”.
Men är inte experimentet att vara nedkopplad intressant i sig då, undrar ni. Nej, inte beskrivet genom detta floskelfilter, med ständiga avbrott för undersökningar om vad nätet gör med oss. Mausharts och hennes barn börjar läsa, prata med varandra och så slutar det med att barnen blir mindre bortskämda och smartare – skildrat som det mest storslagna sedan penicillin upptäcktes.
Thoreauöversättaren Handberg fortsätter citatet jag nämner i början ”… men frågan är om inte den moderna tekniken är på väg att sudda ut många av de kunskapsinstrument med vilka vi tidigare lyssnade inåt.” Och jag vill gärna läsa en insiktsfull bok av en klok person som avstår från denna moderna teknik efter att ha hängett sig åt den. Men det råkar inte vara den här boken.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus