Historiens fotospår
Diana Holmberg om "Ur regnskogens skugga".
Ur regnskogens skugga
Daniel Rolander och resan till Surinam
Daniel Rolander, James Dobraff, Helene Schmitz
Översättning Arne Jönsson
Max Ströms förlag
boken. De flesta föreställer sig nog Carl von Linné som en enastående solitär i sin tid. Att han var enastående motsägs inte av praktfulla Ur regnskogens skugga, den senaste utgivningen i medicinhistoriska Hagströmerbibliotekets skriftserie.
Men Linné var långt ifrån ensam och denna välskrivna bok är som en ljusfylld öppen dörr in i det sjuttonhundratal där han arbetade tillsammans med många andra vetgiriga forskare, som alla strävade efter att vidga mänsklighetens kunskap om den värld vi lever i.
Till nytta i första hand – detta var början på industrialismen – men förvisso också till nöje. Den vackra boken “Ur regnskogens skugga” handlar om en av Linnés så kallade apostlar, en som nästan blivit bortglömd: Daniel Rolander.
1754 reste Rolander, son till outbildade föräldrar i Hälleberga socken i Småland, på Linnés uppdrag till Surinam på Sydamerikas nordöstkust. Han återkom till Europa ett par år senare med en stor samling pressade växter, frön och insekter och 700 sidor dagboksanteckningar på latin, Diarium Surinamicum.
Detta manuskript är fantastiskt men ändå föga känt. Det har länge legat och samlat damm på Botaniska centralbiblioteket i Köpenhamn. 1999 och 2000 skrevs två uppsatser om den missförstådde Rolander av två elever till latinprofessorn Arne Jönsson i Lund och 2008 utkom en översättning till engelska som gjorts under ledning av Rolanderforskaren James Dobreff.
Men det var inte förrän den senare råkade stöta ihop med fotografen och konstnären Helene Shmitz, som tidigare gjort en bok om Linné, som idén till den svenska översättningen och utgivningen kläcktes. Hon reste iväg till Surinam för att skapa illustrationer till boken, Arne Jönsson tog hand om översättningen av valda delar av Rolanders manuskript och James Dobreff skrev en fyllig och upplysande essä om den missförstådde Rolander och hans miljö. Den texten utgör nu en spännande introduktion till den svenska översättningen.
Att Rolander missförstods var hans eget fel. Han var socialt oslipad, saknade ett eget nätverk och förstod sig inte på den akademiska världens makt- och prestigespels oskrivna lagar. När han kom hem från Surinam visste han sitt eget värde som forskare och var ovillig att låta Linné ta åt sig äran för hans bragd. Resultatet blev att “Diarium Surinamicum” aldrigi sin helhet publicerades och att han själv gick under i fattigdom.
Så alldeles annorlunda är den akademiska världen nog inte idag men nu kan vi åtminstone äntligen glädja oss åt Rolanders upprättelse via denna levande, vackra och gripande skildring av hans upptäckter bland lycksökande européer, indianer och afrikanska slavar i den tidiga kolonialismens första ödesdigra avtryck i Sydamerika.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus