Kolesterolkriget
Emil Schön om Ralf Sundbergs bok "Forskningsfusket".
Forskningsfusket
Så blir du lurad av kost- och läkemedelsindustrin
Ralf Sundberg
Optimal förlag
boken. Det pågår en mycket infekterad kolesteroldebatt inom den medicinska forskarvärlden.
Å ena sidan finns en lång rad forskare, institut och myndigheter som menar att det är bra att sänka sitt kolesterolvärde för att undvika hjärt- och kärlsjukdomar. Detta görs enligt kostråden bäst med kolhydratrik kost. Mättat fett bör inte utgöra en större del av energiintaget än 10 procent.
På andra sidan finns en mindre, men minst lika övertygad grupp som menar att högt kolesterol generellt inte är farligt.
I Sverige företräds den här gruppen av flera läkare som själva gått ner kraftigt i vikt med så kallade atkinsdieter, det vill säga att man i princip helt undviker kolhydrater i kosten.
Till det senare lägret hör Ralf Sundberg, en kirurg och privatpraktiserande läkare i Malmö. Hans bok Forskningsfusket är ett inlägg i denna kolesterolduell, och vad jag kan bedöma ett gediget och tungt inlägg.
I korthet går hans argument ut på att den vetenskapliga grunden för påståendet att kolesterol ökar risken för hjärtinfarkt är svag, eller rentav en bluff.
Enligt Sundberg så är den medicinska forskningen inom kostområdet en tämligen korrupt historia där större delen av forskningen finansieras av olika stiftelser som inrättats av multinationella medicin- och livsmedelsbolag.
Stora koncerner med ekonomiskt intresse av att en viss typ av mat beskrivs som nyttig, eller med ett intresse av att så många som möjligt diagnosticeras som sjuka, så att man kan få en större marknad för sina mediciner.
När det gäller de tidigare handlar det i princip om en kolhydratmaffia bestående av Coca Cola, Unilever, Nestlé, McDonalds och andra kända koncerner som genom sitt samarbete i institutionen ILSI, International Life Sciences Institute, fått en enorm inverkan på WHO:s kostriktlinjer och i förlängningen de nationella kostråden.
Man skulle kunna skylla Sundberg för att vara konspirationsteoretiker, men det vore orättvist.
Hans resonemang är väl underbyggt och han trampar nog på en och annan öm tå när han pekar ut vilka drivkrafter som styr forskarvärlden:
Berömmelse och karriär, auktoritetstro, ibland rena pengar, men ofta bara själva möjligheten att fortsätta forska på hög nivå, vilket gör att resultaten ofta tolkas i finansiärens favör.
Men i boktiteln utlovar Sundberg också rent forskningsfusk.
Som exempel på det tar han upp forskare som hänvisar till äldre studier och bluffar om vilket innehåll dessa studier hade, medvetna om att risken att bli synad är försvinnande liten. Ohederliga jävsförteckningar i medicinska tidskrifter och förekomsten av spökskrivare, där allt forskaren behöver göra är att plita ner sitt namn, är andra exempel.
Sundberg anklagar forskare för att ha bestämt på förhand vilka resultat de vill nå, att de ser verkligheten genom ett kikarsiktet och missar helheten. Det är de starka ekonomiska drivkrafterna som gör att kolesterolmyten lever vidare och forskning som visar kolesterolets ofarlighet inte ges en chans att tas på allvar.
Men när Sundberg siktar med långdistansvapnet mot kolhydratmaffian så missar han själv i förbifarten, nämna det som "Ekot" tog upp redan i augusti ifjol. Att amerikanska köttindustrin i sin tur sponsrat forskning som visar att olika fettdieter är nyttiga. Den skara fattiga riddare som tagit strid mot etablissemanget i kostrådsfrågan tycks med andra ord ha en och annan fet baron som hemlig bidragsgivare.
Själv kan jag inte låta bli att reflektera över det ekologiskt ohållbara i att ordinera en diet byggd på kost enbart anrikad högst upp i näringskedjan. Med sju miljarder människor på planeten går det inte.
Miljöargumenten avfärdar Sundberg, okunnigt eller oärligt, med att det ju inte går att ha ekologiskt jordbruk utan gödsel från djurhållning. Det är korrekt, men djur, ägg och mejerifabriker är inte kretsloppsanpassade och gödslet används normalt inte i ekologiskt jordbruk. Den är snarare en viktig ingrediens i Östersjöns algsoppa.
Missförstå mig inte. Det här är en, trots lite svag korrekturläsning och avsaknad av ett register, välskriven och intressant bok.
Men när kolesterolpaniken lagt sig och blodtrycket sjunkit undan känner jag mig ändå bara säker på ett enda kostråd.
I kikarsiktets kryss ser jag en påse socker, och trycker av.









Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus