Vemodigt och vackert om frihetens pris
Kerstin Johansson om Hwang Sok-Yongs "Den gamla trädgården".
Den gamla trädgården
Hwang Sok-Yong
Översättning Anders Karlsson och Park Ok-Kyoung
Albert Bonniers Förlag
boken. Efter arton år som politisk fånge blir O Hyonu frisläppt ur fängelset. Men fri till vad? Hans vänner i motståndsrörelsen är borta, hans älskade är död, utan att han fått vetskap om det. På arton år har Sydkorea förändrats mycket.
Koreanske författaren Hwang Sok-Yong, född 1943, presenterades på svenska 2007, med ”Berättelsen om herr Han”. I den nya romanen, Den gamla trädgården, berättar han om en generation av koreanska ungdomar som trodde på och kämpade för demokrati, frihet och ett mer jämlikt samhälle. Själv har Hwang Sok-Yong också varit dissident, suttit i fängelse och levt i exil och romanen har säkert självbiografiska inslag.
Det är också en intressant skildring av Sydkorea under det inte alltför avlägsna 1980-talet, ett decennium av hård kamp för demokrati.
Huvudpersonen, O Hyonu, återvänder efter sin frigivning till den plats där han och hans ungdoms älskade, Han Yunhui, tillbringade några lyckliga månader tillsammans på flykt från myndigheterna. I huset där de bott slår han sig ner en tid, läser Han Yunhuis dagböcker och de brev från henne som han aldrig fick ta emot i fängelset. O Hyonu minns och reflekterar över sin ungdoms ideal och drömmar och det pris han fick betala för dem.
I O Hyonus minnen och tankar växer bilden av Han Yunhui fram, ett porträtt av en självständig och engagerad ung kvinnlig konstnär. Hon får själv också berätta genom sina efterlämnade anteckningar. O Hyonus och Han Yunhuis kärlek beskrivs känsligt. Det är en vemodig och vacker skildring, med djup och svärta. Han Yunhui föder O Hyonus barn medan han sitter i fängelset, men han får inte veta detta. När han blir frigiven är Han Yunhui död och först då får han veta att han har en vuxen dotter.
Hwang Sok-Yong skriver en realistisk och mycket detaljrik prosa. Ett exempel är då han i romanens inledning beskriver O Hyonus återvändande till världen utanför fängelset. O Hyonus svårighet att röra sig i frihet, utan begränsningar, bland alla människor, gör honom så yr att han måste sätta sig ner och vila. Han ber om tillåtelse att besöka toaletten och finner att han själv kan bestämma detta. Och när han äter en glass för första gången på arton år väcks minnen i sann Marcel Proust-anda.
I romanen växlar O Hyonus berättelse om det enahanda men svåra livet i fängelset, med Han Yunhuis dagboksanteckningar, som beskriver hennes upplevelser i ett snabbt föränderligt samhälle, utanför murarna. Medan O Hyonu sitter inspärrad reser Han Yunhui till Berlin för att gå på konstskola. Det är i slutet av 1980-talet och läsaren får också uppleva murens fall och Tysklands enande. Som om författaren ville säga att det som kan genomföras i Europa också borde kunna bli verklighet i Östasien. Det är en tanke som idag känns avlägsen, men som då romanen skrevs, år 2000, var tänkbar, mot bakgrund av ett försiktigt närmande mellan Nord- och Sydkorea.
”Den gamla trädgården” är till stor del en resonerande roman, något omständlig, men mycket fängslande. Diskussionerna om demokrati och frihet förs med konkreta exempel, av en författare som vet vad han skriver om. De personer han gestaltar är inte platta karaktärer, utan människor av kött och blod och deras öden engagerar. Man får en god inblick i det koreanska samhället, både livet på landet och i storstaden Seoul.
Översättningen, direkt från koreanska, är ett gott arbete och språket flyter mestadels ledigt.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus