Skuggsida av Malmö

Stig Hansén om spänningsromanen "Ondskans pris" av Set Mattsson.

Lucjianna Wojevoda från Polen anländer till Malmö tillsammans med ett femtiotal andra – och mördas första dagen i det nya hemlandet.

Detta sker i maj 1945. Europa är sargat. Många försöker fly till Sverige och en av dem är den undernärda polska kvinnan som strypts medan hon gjorde motstånd. Kriminalinspektör Douglas Palm tar sig an fallet.

Set Mattsson blandar i debuten Ondskans pris, första delen i en serie böcker om Palm, en kriminalhistoria med en historisk skildring. Det finns alltså ett då och nu i denna backspegel, en berättelse som säger oss läsare att tiderna egentligen alltid är sig lika.

Färjor anländer, folk vill vidare i livet, de brottas med vilka de är, vi tar emot dem. Men hur tar vi emot dem och hur ser de på oss?

Set Mattsson ger många detaljer för att visa att han kan sin historia och lutar sig mot trygga komponenter när han kör fram sin Palm som har en hustru som jobbar frivilligt med ankommande flyktingar.

Men efter en alldeles för fullmatad inledning, där det också känns att Mattsson inte är världsmästare på att gestalta, får historien efter hundra sidor liv med misstänkta krigsförbrytare, ännu ett mord, mannen som gillar småflickor och tecknar av dem, Palms boxningsintresse, journalisten som skriver om utredningen. Runt detta finns djupa, syrerika andetag om interna uppgörelser, om flyktingströmmen, om sexuella övergrepp, om tidningarnas skriverier, om illegala aborter, om varför vissa häktas när andra slipper undan.

Jag har aldrig sett den tiden i Malmö i ett sådant här skuggigt men upplysande sken. Sverige är stort med en nyvald Tage Erlander som partiledare, men Malmö är ännu större med gator som blir mörka, med krigsminnen som inte lämnar mig i fred, med såriga hemligheter, med gåtor som inte kan lösas, med bilder av nya slags vardagar där någon ska laga mat och några andra håller om varandra hårt och länge.

Stig Hansén
stig.hansen@telia.com