Brev från en svekfull far

Karl Johan Nilsson läser Alexander Motturis "Svindlarprästen".

Breven från fadern till sonen kommer från fängelset i Hongkong. Han är sjuk och trött och känner att tiden håller på att rinna ut. Nu vill han försonas, om inte med sitt liv som internationell bedragare, sol- och vårare, så i alla fall med sina barn som han bedyrar sin kärlek. Men vad är orden egentligen värda efter alla svek?

Den han skriver till i Sverige är Haqi, genom vars ögon berättelsen speglas. Den allvetande berättaren låter även läsaren följa faderns – John Peter Daniels – livsresa från den fattiga uppväxten i Dar es-Salaam till den sista bedrägeridomen och det ensamma slutet i Indien.

Ja, hur skriver man biografiskt eller självbiografiskt? I Svindlarprästen försöker Alexander Motturi i romanform spåra sin far. Fakta finns i form av rättegångsprotokoll, domstolsförhandlingar, polisförhör. Men hur förstå en annan människa inte bara intellektuellt, utan även känslomässigt? Vad är konstruerat av författaren och vad är objektiv sanning? Motturi gör många ansatser i detta ambitiösa romanbygge som med sina encyklopediska små utvikningar belyser John Peter Daniels liv ur olika vinklar: handlar det om en överlevare i en hård värld, en antikolonial hjälte, en Robin Hood, en simpel egoist, ett offer för världsordningen? Alexander Motturi har skrivit en läsvärd bok om identitet och identitetsupplösning som slår vakt om behovet av att ha en moral.

Inga svar förblir entydiga och bilden som växer fram visar en alltmer ensam och desperat människa som för en kamp för att hitta tillbaka till sig själv i en härva av lögner, antagna namn och svek. ”Förr eller senare måste han tillbaka till den punkten som han tagit avstamp ifrån. Det var där som han skulle kunna finna en ny början …”

Motturis berättande bär hela historien på ryggen: från de stora skeendena som kolonialismen till familjeangelägenheter. Allt hänger samman. Narcissismen är bara ett uttryck för självhat och för att kunna svika någon måste man ha älskat.

Breven från fadern förblir obesvarade rop: anklagande, självömkande, försonande och kärleksfulla om vartannat.

Karl Johan Nilsson
apanibiblioteket@hotmail.com