Det där skriver du inte om!

29 september, 2012 klockan 20:49

– Alla familjerelationer är katastrofala, säger Colm Toibin och spänner sin mörka blick i publiken. Skillnaden med en författares familj, det är att författare skriver ner det.

Det är andra gången samma dag jag ser Colm Toibin på scen, han är en av de där skarpskurna och slagfärdiga författarna man inte får nog av att lyssna på. Temat är familjen och det påfrestande med att ha en författare som familjemedlem, någon som ständigt studerar alla ens brister. Och sedan skriver om dem. Han berättar också om hur man på Irland är stolt över sitt fattiga förflutna: medan engelsmännen skryter med att ha hertigar i släkten tävlar irländarna om vem som varit fattigast, ”alla mina anförvanter dog av svält”.

– Jag upptäckte till min stora glädje att min farfarsfar var analfabet. Hans signatur var bara ett kryss, det var jag mycket stolt över och det väckte avund bland mina vänner. Sedan var det någon som kom på att hans farfar var analfabet, en generation närmare… När jag pratade om det med min syster tittade hon på mig och sade bestämt: det där skriver du inte om! Familjen önskar nog att analfabetismen hade ärvts ned i minst tre generationer till…

Tidigare under dagen samtalade Toibin med Stewe Claeson, en vindlande, djuplodande och kvick dialog om hur en berättelse triggas igång och hur man hittar melodin som möjliggör berättelsen. Framförallt handlar det om den precis översatta kortromanen, egentligen novellen, ”En lång vinter”.

– Det fantastiska med noveller, i alla fall i England, är att ingen läser dem. De är inte på något vis kopplade till det kommersiella, ett element jag känner mig högst obekväm med. Efter att ha arbetat timtals med en novell kan jag känna mig ren och god och tänka: vad jag än har gjort finns det inga pengar i det.

Den som oroar sig över vad förläggaren ska tycka, den riskerar att bli flintskallig, förklarar han och stryker sig över sin kala hjässa. När Stewe Claeson beskriver ”En lång vinter” som en ”pageturner” protesterar han:

– I så fall måste översättningen vara bättre än originalet.

Ann Lingebrandt

Dela