Street Kings
Street Kings , betyg: 3
Regi: David Ayer
I rollistan: Keanu Reeves, Forest Whitaker, Chris Evans
Längd: 1 tim, 49 min.
Premiär i dag
Filmstaden, Helsingborg
BIO. David Ayer har redan en lyckosam historia med James Ellroy bakom sig när han nu regisserar "Street Kings". Ayer manusbearbetade den Ellroyberättelse som var utgångspunkt för "Dark Blue" 2002. Där gjorde gamle actionhjälten Kurt Russell kanske sitt livs roll som korrumperad, rasistisk polis vars samvete vaknar mot fonden av Rodney King-misshandeln och de följande upploppen i downtown Los Angeles.
Faktum är att "Street Kings" är nästan samma historia en gång till, minus den raspolitiska djupdimensionen – och minus den fantastiska huvudrollsprestationen. Keanu Reeves har sin egen blankansiktade karisma och gör sitt jobb, men han är långt ifrån den plågade bärare av samhällets konfliktmateria som Russell var i motsvarande roll. Och från Russell Crowe i "LA Konfidentiellt" (1997) för den delen.
Det handlar om poliskårens kanonmat – den man skickar in för att banka information ur och skräck i den kriminella gatutrashen, med eller utan dödlig utgång och/eller lukrativa samarbetsprojekt över lagens gränser. Här heter han Tom Ludlow, "LA:s deadliest whiteboy" som kollegorna kallar honom. Han gör skitjobbet de berikar sig på, och får internt klä skott för hela det blodsbestänkta systemet. Ludlow har mäktigt beskydd i sin chef Jack Wander, kraftfullt spelad Forest Whitaker som en militär överbefälhavare med faderliga tendenser.
Men när Ludlow självsvåldigt tänker stoppa sin gamle partner som säljer ut honom till polisens internutredning, hotar allt att spricka. Ludlow får se honom skjutas ihjäl av två sällsynt råa skurkar i ett butiksrån. Priset för att misstankar om kontraktsmord inte ska falla på honom är att förövarna går fria, och här går gränsen för Ludlows rättskänsla. Från skrivbordstjänsten där han placeras börjar han gräva i fallet och – naturligtvis – vecklar en korruptionshärva så stor att den börjar likna systemet självt ut sig.
Det är Ellroy som sagt: under ytan är Los Angeles svart som torkat blod från offren i allas krig mot alla. De värsta skurkarna finns bakom statens egna skrivbord, och det inskärps här när några kända rapmusiker får spela hyfsat hyggliga gangsters. Oskulden återfinns, precis som i "Dark Blue", hos en ung, oerfaren polis och i de urlarviga kvinnoporträtten bestående av självrättfärdigt indignerade, mycket unga och vackra fruar och flickvänner.
Som Ellroyfilmatisering må "Street Kings" vara en ytlig och schematisk upprepning men den är ändå bättre än många andra polisfilmer. Ayer lyckas få fram suget i den där mörka världen och själva handlingen är förhållandevis tät och spännande. Det räcker en bit.
Malin Krutmeijer
malin.krutmeijer@telia.com
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus