Citronlunden
Att skildra något så stort och invecklat som motsättningen mellan judar och palestinier på individnivå innebär en risk för förenkling och osanning. Den faran har Eran Riklis lyckligen undvikit i "Citronlunden". Sett med politiska glasögon är filmen trovärdig och övertygande. Dessutom är den engagerande och vacker i sin skildring av några människor som hamnar i just den sortens till synes triviala och svårlösta konflikt som plågar massor av människor i Israel och de ockuperade områdena dagligen.
Bildmaterial
Citronlunden , betyg: 4
Regi: Eran Rikis
I rollerna: Hiram Abbas, Doron Tavory, Ali Suliman.
Längd: 1 tim, 46 min.
PREMIÄR! i dag
Röda kvarn, Helsingborg
BIO. I centrum står den muslimska änkan Salma som med en gammal vän och trotjänares hjälp försörjer sig på sitt fadersarv, citronlunden nära Västbanken. När försvarsministern dumt nog väljer att bygga ett flott hus åt sig och sin fru Mira intill lunden, förvandlas den plötsligt till en säkerhetsrisk och skall sågas ner. Terrorister kan ju smyga sig på ministern i skydd av träden.
Salma bestämmer sig för att i kämpa emot och med hjälp av en ung advokat, en lika ensam människa som hon, för hon sin talan ända upp i högsta domstolen. Det visar sig snart att hon utkämpar ett tvåfrontskrig då myndiga manliga vänner menar att detta inte är något en kvinna bör syssla med. Dessutom varnas hon för att vanhedra minnet av sin make genom relationen med advokaten. Och visst finns där en attraktion mellan dem. Hon ligger vaken på natten och grubblar på sitt dilemma, och hör hur citronerna dunsar i marken utanför fönstret. Detta ljud blir ett återkommande motiv i filmen.
Parallellt med berättelsen om Salma och advokaten finns den om den kanske inte helt trogne ministern och Mira. Den är betydligt mindre intressant, liknar mer en eftergift åt traditionell filmdramaturgi.
Och så finns det blickarna mellan Salma och Mira, som har lättare än sin man att identifiera sig med sin granne. Salma blir instängd i sitt hus, utanför den beslagtagna och inhägnade citronlunden. Mira sitter instängd i sitt vräkiga hus, omgiven av säkerhetsvakter. De talar till varandra med blickar, aldrig med ord.
Detta skulle kunna vara en tragedi. Visst kan man bli ledsen när man tänker på den till synes hopplösa situationen men "Citronlunden” formar sig snarare till en elegi över det som skulle kunna – kan – vara och den slutar i en antydan om en rimlig - men inte hollywoodlycklig – framtid för huvudpersonerna. Den israeliske regissören Eran Riklis varken predikar, manipulerar eller spekulerar utan pekar bara, med små medel, på att stora problem bärs av många små och olika människor. Fotografen Rainer Klausmann och Hiram Abbass i rollen som Salma bidrar till filmens dröjande, lågmälda skönhet och psykologiska djup.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus