På duken lyser känslorna
Jag hade knappt satt mig tillrätta i biostolen innan jag kände de första tårarna trilla utmed kinden. Visserligen var jag väl medveten om vad berättelsen skulle handla om.
Bildmaterial
Rakt och välspelat av Annika Hallin och Josefine Mattsson.
I taket lyser stjärnorna, betyg 4
Regi: Lisa Siwe.
I rollistan: Josefine Mattsson, Mika Berndtsdotter Ahlen, Annika Hallin, Anki Liden.
Längd: 1 tim, 26 min.
PREMIÄR! i dag
Filmstaden, Helsingborg
BIO. Filmen bygger på Johanna Thydells Augustprisade ungdomsroman om en liten tonårsflicka och hennes cancersjuka döende mamma. Om den där lappen hon skriver på en av lektionerna i skolan: "Om du dör mamma, då tar jag livet av mig" och vad som sedan händer med Jenna och hennes vänner och hennes mamma och hennes liv.
Gripande är bara förnamnet. Ty denna välgjorda vardagsskildring, med sin humor och sina inblickar i den dubbla smärtan av att bli lämnad precis när knopparna ska brista, innehåller så mycket. För egen del en koppling tillbaka till en nyskild vän som dog i just denna förbannade cancer för fyra år sedan och lämnade tre tonårsflickor utan mor. Åh Kicki, den här filmen skulle du ha sett! Den skulle gett dig lite lindring i den absoluta smärtan!
Du skulle ha sett hur Jenna, i Josefine Mattssons motståndslösa gestalt, tar sig fram genom förnekelsens och drömmarnas landskap mot insikterna, du skulle ha skrattat med mig mitt i alla dessa tårar åt hennes första fylla, åt inläggningarna i behån, åt den där första kyssen och förälskelsen, åt skolans absurda värld och du skulle ha känt – precis som jag – den där levande växtkraften som finns i ett älskat barn.
I den här berättelsen sker flera parallella rörelser. Jenna vinner en ny vän och förlorar en gammal, hon når till slut i en sorgens gemenskap fram till sin hopplösa men kärleksfulla mormor, hon lär sig den svåra konsten att leva med sorgens smärta. Så skriver hon om den där lappen och livet finns där framför henne.
Det är rakt och välspelat och välgjort. Debutanten Lisa Siwe behärskar alla sina verktyg. Regin är känslig och detaljskarp. Vid sidan av huvudrollsinnehavaren imponerar Mika Berndtsdotter som den struliga kompisen, precis som Annika Hallin och Anki Liden i de vuxna huvudrollerna. Miljöer, repliker, händelser i och bortanför skola, fester och sjukhus lever.
Men filmens största styrka ligger trots allt i dess historia om den obevekliga döden vars närvaro vi alla är medvetna om. Detta vårt bräckliga liv med sin tunna hinna över allt otänkbart. Här görs inga filmiska experiment, här finns "bara" denna rakt och innerligt berättade historia som betraktar livet (och döden) ansikte mot ansikte.
Det var nästan som om du var med mig Kicki, där i salongen. Jag såg ju filmen på festivalen i Göteborg, just den där filmfesten som du aldrig missade och det var förmiddag på Draken och du hade säkert varit ledig från teatern eftersom det var en måndag. Flera skolklasser var där i den fullsatta salongen och det tisslades och tasslades och det fnissades och skrattades och mina tårar de bara rann.
När jag kisade upp i taket såg jag nya stjärnor glimma.
De lyste över en svensk debutfilm som jag kommer att minnas så länge jag lever.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus