The Reader: Kate Winslets film
Jag läste om Bernard Schlinks roman "Högläsaren"
häromdagen. Det var för att förvissa mig om att Stephen Daldrys
filmatisering "The Reader", med en fantastisk Oscarbelönad Kate
Winslet i huvudrollen, faktiskt vrider bokens perspektiv. För det gör den
nämligen. Och det dessvärre till det sämre. För som roman är "Högläsaren"
något som alla bör läsa. Högt eller inte.
Bildmaterial
Oscar för bästa kvinnlig huvudroll: Kate Winslet som Hanna Schmitz i "Högläsaren" - högst befogat
The Reader , betyg: 4
Regi: Stephen Daldry
I rollistan: Ralph Fiennes, Kate Winslet, Bruno Ganz, Linda Bassett
Längd: 2 tim, 4 min.
PREMIÄR! i dag
Filmstaden, Helsingborg
Röda Kvarn, Ängelholm
BIO. Historien i bok och film handlar om Michael Berg, en tysk man som minns sin ungdoms stora stormande kärlek i efterkrigstidens Tyskland. Som 15-årig skolpojke möter han av en slump en medelålders kvinnlig spårvagnskonduktör som slår upp portarna mot den fysiska kärleken och erotikens ljuva plågor. Han läser högt för henne ur klassikerna som han har i hemläxa mellan de heta famntagen. Det är en passion som kommer att följa, för att inte säga förfölja, honom genom livet och kasta sin skugga över relationer och sexualitet. När han nu tittar tillbaka kan han se hur Hanna Schmitz och de där eftermiddagarna hos henne levt som en tumör i hans vuxna liv. Överskuggat och påverkat äktenskap och känsloliv. Varit en ouppnåelig referenspunkt för den undanglidande lyckan.
Men berättelsens moraliska komplikation spränger fram tio år senare. Då har hans ungdomskärlek försvunnit ur hans liv och som juridikstuderande följer han en av det tidiga 60-talets rättegångar mot krigsförbrytare. På de anklagades bänk sitter hans sin tonåriga förälskelse. Det visar sig att Hanna Schmitz, hans vägvisare in i sensualismens rike, var en SS-vakt i ett koncentrationsläger och att hon, tillsammans med de andra, lät en stor grupp judiska kvinnor och barn brinna inne i en bombad kyrka. Så växer denna historia ut ur sin kroppsliga kokong. Här finns i denna lilla återhållna berättelse hela det nya Tysklands skuldproblematik sammanfattad i den skamliga hemlighet som Hanna Schmitz bär och som är förklaringen till hennes förkärlek för att lyssna till högläsning. Den banala ondskans yttersta konsekvens och förklaring om man så vill. Vilken skamfylld hemlighet är värst? För Hanna Schmitz är svaret ett oroväckande annat än det självklara.
Nå, hur har då den brittiske regissören Stephen Daldry hanterat denna mångfacetterade berättelse? Kate Winslet och David Kross är alldeles lysande i de delar av filmen som handlar om den unge tonåringen och den äldre kvinnan. Det är sensuellt, vackert, rörande. Däremot förskjuter Daldry berättelsens tyngdpunkt in i nutid och släpper den levande tillbakablicken som präglar romanen. I filmen lägger Daldry till en knippe scener där Ralph Fiennes, som spelar huvudpersonen som vuxen, och Lena Olin, som dotter till en överlevande judisk kvinna, desarmerar en del av grundhistorien. Varför är något av en Hollywood-gåta. Särskilt med tanke på hur Daldry, genom att vara förlagan slaviskt trogen, faktiskt lyckades förhöja Michael Cunninghams lättviktiga roman "Timmarna" till en av Hollywoods allra bästa filmer från detta årtusende. Ett utmärkt exempel på att den där eviga frågan om bok eller film ibland har ett överraskande svar.
Men samtidigt är detta en film som handlar om djupt universella frågor. Om livet och samtidshistorien och om människan som en del av den även i det blodiga 1900-talet. Öden som finns på mindre än en generations avstånd från oss i vårt nya fina demokratiska EU-Europa där ingen behöver högläsning för att ta till sig våra sagor och berättelser. Och den berör den obevekliga tiden som för oss alla utmed livets väg där vägskäl blir definitiva och där ingenting kan förflytta oss tillbaka till det som en gång var. Innan lögnerna ristades i livets sten, innan brotten var begångna, bortom förlåtelse och förståelse.
Chris Menges foto ångar av tidstrogna detaljer, av kroppars förening, av ungdomens sorglösa drömmar och av minnets tunga skuld.
Det är alltså en tveklöst bra film.
Vars största fel är att den skulle kunna ha varit ännu bättre.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus