Försiktigt hoppfullt

Premiärvisningen av nya Batmanfilmen i Denver förvandlades till en tragedi. Mattias Dahlström recenserar en film som i motsats till det brutala våld gärningsmannen står för, söker mening och sammanhang.

Att beskriva och bedöma populärkultur blir sällan svårare än när verkligheten obarmhärtigt trampar rätt in i eskapismen. Hur man än vrider och vänder på den här recensionen kommer man inte runt det faktum att en ung man under natten till fredag gick in på en biograf i Denver där The dark knight rises premiärvisades och öppnade eld mot publiken. Med dödlig utgång.

Särskilt inte när ögonvittnen har berättat om hur de trodde att attentatet var en del av filmens PR eller att skottljuden var en ljudeffekt. Särskilt inte när påfallande många av rapporterna har beskrivit våldsakten som att den skulle kunna ”vara tagen ur en Batman-film”.

Det är, milt sagt, en inte särskilt lyckad jämförelse. En av styrkorna i Christopher Nolans Batmanfilmer är ju hur noggrant varje händelse ges en mening, ett sammanhang, en motreaktion. Skotten i Denver är givetvis bara oerhört sorgliga och meningslösa.

Med ”The dark knight rises” avslutar regissören sin trilogi om den föräldralöse Bruce Wayne som beslutar sig för att skapa superhjälten Batman och rensa upp på den fiktiva staden Gothams kriminellt belastade gator.

Allt är bra i Gotham City. Åtta år har gått sedan hjälten besegrade Jokern och Harvey Dent, den idealistiske åklagaren som skulle rädda staden, men som till slut förvandlades till den ondskefulle Two-Face. Batman tog, i samråd med polischefen Jim Gordon, på sig skulden för den senares död för att förvandla Dent till en martyr och på så sätt driva igenom de hårdare lagar åklagaren ville driva igenom.

Bruce Wayne/Batman har dragit sig undan, under en festscen i filmens början jämförs till och med Waynes självvalda isolering med regissören Howard Hughes. Varken Wayne, som släppt greppet om familjeföretaget, eller Batman behövs längre.

Det är, såklart, bara lugnet före stormen. En ny skurk är på väg mot staden. Han heter Bane och är stor som ett hus. Den mystiske maskerade skurken (och de krafter som, utan att avslöja för mycket, ligger bakom hans framfart) tycker att världen är på väg åt helvete. Han vill radera ut ekonomiska system, jämna ut spelplanen, börja om från början. Bane ger sig på cyniska börsmäklare, han släpper ut fångar och uppmanar dem att anfalla Gothams övre sociala skikt, han avslöjar korruption och den egentliga sanningen bakom Dents död. Han vill ödelägga systemet. På den andra sidan skalan finns Anne Hathaways Catwoman, som angriper överheten med en mer klassisk Robin Hood-utgångspunkt.

För att vara en amerikansk blockbuster är ”The dark knight rises” inte bara ovanligt komplex i sin klassanalys, den är stundtals närmast radikal. Med stekaren Bruce Wayne/Batman, som sitter på en enorm nedärvd förmögenhet, i hjälterollen kompliceras berättelsen ytterligare.

Allt är större i ”The dark knight rises”. Intrigen är mer omfattande, explosionerna mäktigare, karaktärerna fler, vändningarna så många att det ibland blir svårt att hänga med. Ändå känns det inte som att ”The dark knight rises” drabbats av samma svulstiga flåshurtiga växtvärk som många andra avslutningsfilmer i superhjältetrilogier. Nolan greppar över enormt mycket – en anledning till att filmen närmar sig en speltid på uppemot tre timmar – men lyckas behålla hela stycket och håller samma lågmälda ton igenom hela sin trilogi. Trots att han tagit sig an en enorm berättelse täpper han till de flesta logiska luckor (även om man till exempel kan undra varför Batman i en stund av extrem tidsnöd har tagit sig tid för att skapa en brinnande symbol på en husvägg). Minutiöst noga, som den fullblodsperfektionist han är, bygger Nolan ett belägrat dystopiskt Gotham. Där den enda räddningen är en krossad hjälte som likt Ivanhoe ligger skadad och sönderslagen under en stor del av filmen.

”The dark knight rises” är ett mörkt, men ändå försiktigt hoppfullt, slutkapitel i en superhjältetrilogi som står i en klass för sig.

Mattias Dahlström
centrumbarn@hotmail.com