Rysk konst slagträ i Malmö
Bildmaterial
Kuzma Petrov-Vodkin (1878-1939) "Arbetaren" 1912.
Konst: Ryska samlingen
Malmö konstmuseum
Utställningen pågår
till och med 19 augusti
KONST/FOTO. På Malmö Konstmuseum hänger en liten samling med rysk konst från förra sekelskiftet. Målningarna ingår i Malmö Museers ryska samling vars bakgrund finns att söka i den ryska avdelningen på Baltiska utställningen 1914.
Flera då betydande ryska samlare bidrog med verk till utställningen, och Igor Grabar, dåvarande direktör för Tretjakovgalleriet i Moskva, förmedlade verken. Under pågående utställning bryter första världskriget ut. Tidens osäkerhet gör att verken efter utställningens slut deponeras på Malmö Konstmuseum. Ryska revolutionen kastade om korten ytterligare. Första begäran om återlämning kom 1923. Flera av de verk som då återlämnades hamnade i USA. Sista officiella begäran kom från Sovjetunionen 1948. 23 verk väntar fortfarande på en rättmätig ägare. Under årens lopp har samlingen också fyllts på med inköp. Den består nu av 59 verk.
Det finns åtskilliga sätt att se på utställningen. Vid en snabb anblick skulle man kunna se det här endast som en nationell variant av den sekelskifteskonst som fanns i övriga Europa. Men då missar man mycket. Det finns en påfallande närvaro, som i ministerporträtten och landskapen. Konstnärligt råder det ingen tvekan om att den ryska konsten håller en hög kvalitet.
Här finns ett djup som härstammar från en rik intellektuell värld som påverkat konsten. Stundtals har också rysk konst haft en framskjuten position i konsthistorien men periodvis har den också negligerats av omvärlden. Virrvarret av fullmakter, försäkringsfrågor, rättmätig ägare och påtaglig 1900-tals historia skänker ytterligare tolkningsmöjligheter till samlingen.
Flertalet av de mest kända ryska konstnärerna var från 1870-talet med i ”vandrarna”, en sammanslutning som spelade en framträdande roll. Man ville både skildra och upplysa det ryska folket genom vandringsutställningar. Människor skulle skildras som individer. Generellt var man negativt inställd till den övriga europeiska konsten, vilket var helt i linje med mycket av 1800-talets ryska tänkande, där det ofta framhävdes att Ryssland var någonting annat än Europa. På så sätt kan vandrarnas måleri stundtals också ses som ett förhärligande av det ryska.
Valentin Serov (1865–1911) var till en början med i gruppen men tyckte med tiden att den var för dogmatisk. Istället närmade han sig en annan grupp som dök upp mot slutet av 1800-talet: ”Konstens värld”, som från början egentligen var en tidskrift. Gruppen hade en öppnare attityd än vandrarna. De ville kombinera 1800-talets estetetik med en mer folklig tradition. Dess konstnärer, som Aleksandr Golovin (1863–1930), rörde sig ofta utanför konstens fält med grafisk formgivning, teater- eller balettdekor, där de ofta fick stort erkännande, även utomlands.
Pavel Kuznetsov (1878–1968) ställde tidigt ut med ”världens konst”, men sammankopplas även med symbolisterna. En annan aktiv i gruppen var Konstantin Korovin (1861–1939) som betecknas som den första ryska impressionisten. En student till Serov och Korovin var Kuzma Petrov-Vodkin (1878–1939). Hans målning ”Arbetaren” visar en idealiserande bild av en stark man, iklädd endast handduk, som håller i ett rep. Kanske drar han en båt på den flod som finns i målningens bakgrund. Trots hyllningen till arbetaren ansågs det ändå inte som rätt sorts socialrealism i Sovjetunionen, och efter sin död glömdes han bort.
Andra intressanta namn på utställningen är symbolisten Michail Vrubel (1856–1910), Joseph Braz (1872–1936) och Alexander Jakovlev (1887–1938).
Som ett historiens offer hänger den lilla utställningen där, dess existens vittnar i sig om förändrade levnadsvillkor och utplånade familjer. Deras öde gav Malmö Konstmuseum en fin samling. Nu finns det pengar igen i Ryssland. Rysk konst köps tillbaka av ryssar, och återigen blir enskilda konstföremål brickor i världens förmögenhetsförändringar. Bara i Sverige finns flera specialauktioner och 7 juni är det dags igen på Uppsala Auktionsverk.
Återigen är det realpolitik och global ekonomi som styr uppfattningen om vilken konst som anses vara intressant. När dess ekonomiska värde nu stigit markant tar Malmö Konstmuseum fram sin ryska samling för att framhäva ett lokalt, modest litet behov och önskemål: man vill ha ett nytt konstmuseum för sina värdefulla samlingar.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus