Starka känslor i Borstahusen
Konsthallen i Pumphuset, Borstahusen
Pågår till och med den 23 november
KONST. Ulf Trotzig är en av Sveriges mest etablerade konstnärer. Han är född 1925, han är man och modernist, han målar kvinnor, fåglar och träd, han är lundabo och sommarölänning med en egen konsthall på Vida museum på Öland, han är gift med en av landets intressantaste författare; Birgitta Trotzig. Och han är grym.
Utställningen i Pumphusets Konsthall i Borstahusen presenterar verk i ett flertal olika tekniker som kolteckning, kopparstick och målningar. Allt av hög kvalitet men det är målningarna som är coolast. Stora, färgstarka och intensiva reser de sig framför mig och ohjälpligt sugs jag in i deras värld.
Jag skulle kunna skriva en sval teoretisk och lagom avmätt text om Ulf Trotzigs måleri men jag vill inte för detta måleri är känslor för mig, känslor som jag trots min konstvetenskapligt objektiva blick inte kan hålla ifrån mig. Fast varför skulle jag det? Konsten är aldrig objektiv utan talar till våra känslor och kan ibland locka fram känslor vi inte visste vi hade eller inte vill kännas vid.
Ulf Trotzigs målningar är öppna för var och ens tolkning och färgerna och det kraftfulla uttrycket kan symbolisera mycket och det är upp till betraktaren att bestämma vad. I Pumphusets strama arkitektur bringar de kaos och oreda och dominerar rummet. Inte helt lätt i konsthallar som denna med en spännande arkitektur och ett naturskönt läge som ibland kan vara mer intressant än konsten. Det är dock inget problem här, verken vinner lätt över sundsutsikten.
Det enda som stör är musiken som står på i den angränsande restaurangen. Stäng av! Jag vill möta verken i tystnad och inte få intrycken nersmetade av myspysiga P4-hits. Jag kan också störa mig på den traditionella hängningen där de stora målningarna hängts med lagom många mindre verk mellan sig. Tänk om man bara hade köttat på och hängt de största målningarna på samma vägg.
Det hade verkligen tagit andan ur mig!
Men målningarna är ganska köttiga ändå, de är mer kropp än intellekt, de är liv och död, ilska och hat, kärlek och kåthet. Samtidigt som verken rymmer allt detta är de så skickligt utförda att de lyckas undvika att tippa över och bli för mycket. Flera av de stora modernisterna brukar nämnas i samband med Ulf Trotzig men jag tänker mest på Jackson Pollock.
Här finns samma rasande energi och utlevande teknik och respektlöshet inför måleriet och färgen. Ett måleri som är en terapeutisk handling och där inte resultatet är det viktigaste utan vägen dit, det finns även i de bådas verk en grafittiliknande karaktär som mitt i allvaret slår an en ton av barnslig lekfullhet.
”Före syndafloden”, utställningens största målning, är som att stå mitt i en mycket stor stad med det söndrigaste hjärtat och den mest förvirrade hjärnan och inte förstå hur man hamnade här och sen träffa personen som är orsaken till det onda och ha sex igen och det är lika mycket njutning som smärta och man vet att sen efteråt drunknar man i en flod kanske inte av synd men av längtan och ensamhet och ånger. Men man gör det ändå.
I ”Den grå fågeln”, störtar en grå fågel likt finansmarknaden den senaste tiden. Mitt i allt det grå finns en liten strimma rött som det första blodet som sipprar fram ur den kraschade finansmannens uppskurna handleder. Verken i de andra teknikerna är mer distanserade och inte lika explosionsartade av känslor men jag fäster mig särskilt vid ”Det röda trädet”, ett kopparstick som skulle kunna vara en tidig skiss på en sko av Manolo Blahnik.
Hans arbete som skokonstnär rymmer lika mycket hantverksskicklighet och fantasifull konstnärlig kreativitet som Ulf Trotzig trots deras olika uttryckssätt. Inspirationen från fåglarna och naturen finns hos de båda och med liknande måleriska effekter spelar de på våra känslor av lust och begär.
Ulf Trotzigs måleri uppvisar en öppenhet jag inte sett på länge, där verken existerar lika mycket på väggen som i betraktarens medvetande.
En målning kan bli till en förstörd kärlek eller en symbol för en ekonomi på fall.
Eller en sko.







Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus