Hundra år av liv
Bildmaterial
Louise Bourgeois, Self Portrait, gouache, 2007.
Les fleurs, gouache, 2009.
The Feeding, gouache, 2007.
Mother and Child
Louise Bourgeois
Nordiska akvarellmuseet, Skärhamn
Pågår till 5 december
Konst. Louise Bourgeois skulle nästa år ha fyllt hundra, men avled i maj i år. Som konstnär var hon aktiv och mirakulöst nyskapande också sina sista år. Hon skulle ha kommit till Tjörn och Skärhamn när Nordiska akvarellmuseet hade vernissage på den stora utställning som visas där i höst, med nya målningar, gouache på papper, alla gjorda efter det att hon fyllt 95. Men ödet ville annorlunda.
Museum of Modern Art i New York visade 1982 en stor separatutställning med verk av Louise Bourgeois, som då redan fyllt 70. Det var MoMas första separatutställning med en kvinnlig konstnär och den ledde till att Bourgeois fick ett senkommet erkännande som en av 1900-talets mest originella konstnärer.
Många av hennes mest betydande verk kom till under de följande decennierna, däribland den nio meter höga honspindeln, som producerar tråd, liksom Louise egen mamma sömmerskan, ständigt syende. Titeln är ”Maman”, Mamma.
Utställningen i Skärhamn visar fram andra sidor hos henne, även om grundtemana är sådana hon varit trogen livet igenom, kvinnoliv och födande, sexualitet och död, mor och barn, relationer inom familjen. Förutom målningar av kvinnor, barn och män återkommer hon till ett slags stiliserade ibland spermieaktiga blommor. Blommotiven ser jag också som studier av tillståndet i familjen, alltid med fem blommor/personer, föräldrarna och de tre syskonen i hennes barndomsfamilj men också i hennes vuxenfamilj med man och tre barn. Spermier, foster, födande, människor, blommor, snoppar, bröst – i mitt öga.
Det är kvinnans universum, kvinnan som är livets porlande källa, som ofta har håret på ända och ibland behöver fem bröst för att räcka till åt alla.
Alla verk är gjorda i rött, rosa, rödbrunt – blodets, livets och dödens färger. De är målade på vått papper, vått-i-vått, så att färgen flyter ut i ådrade mönster. Det finns en förunderlig sensuell intensitet i hennes bilder, de är kött, blod, sekret, människan som kropp.
Män och kvinnor sammansmälter i sexualakten. Barn föds och slungas ur moderslivet ut i den kalla rymden. En liten varelse hänger hjälplös i ett stort bröst som liknar en ballong eller fallskärm. Titeln på målningen är ”Self Portrait”.
Som 96-åring målar Louise Bourgeois sig själv som ett hjälplöst barn svävande under mammas bröst. Kanske sammanfattar hon ett långt livs grundläggande erfarenhet. Är hon mamman eller barnet, undrar jag, och gissar att svaret är bådadera.
Få konstnärer är lika konsekventa som Louise Bourgeois. Hon utforskar livets och reproduktionens förutsättningar, arten människas villkor, kvinnans villkor, hennes eget livs förutsättningar betraktade genom minnets titthål. Hon återvänder till barndomens formande erfarenheter, hon förhåller sig till sin mamma, till sina barn, till sig själv i rollen som mamma. Vad blev det av oss, vad gjorde jag med dem? Vad är livet, det livgivande?
Louise Bourgeois kvinnor har ofta gravida magar, inte sällan med markerade foster, bastanta bakar, mjölkstinna bröst. De liknar fruktbarhetsgudinnor på något grekiskt museum. Hennes målningar är livsnära, som Lennart Nilssons foton av foster i livmodern. Också de nakna männen kan ha foster svävande i magen som i ”The Maternal Man”. Och ibland är de som barnteckningar, den snart hundraåriga konstnären utgår ofta från barnet inom sig.
I den två timmar långa biografiska film som visas på museet menar Louise Bourgeois att ”män är vilda och kvinnor sorgsna”. Men i sina bilder förefaller hon mera vild och livsbejakande än sorgset melankolisk. Hon säger också att hon inte analyserar det hon gör, hon tar aldrig isär och för att studera delarna utan fokuserar i stället på helheter och sammanhang. Det är en bra ingång också för den som betraktar hennes livsverk och skiftande uttryck.
Därför är målningarna på ”Mother and Child” inte något bokslut eller en sammanfattning av ett långt konstnärsliv utan i stället ett slags återvändande till livets och konstens blodröda erfarenheter i flöden av starkt nyskapande bilder, en utforskning av livets grundelement.
Fotnot: Utställningen kommer att i vår visas i Köpenhamn på Gl Strand, med vernissage den 29 januari 2011.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus