Du skall dräpa din fader och din moder
Två nedslag på den pågående skånska fotobiennalen Fotografi i fokus: Jenny Maria Nilsson är tagen av något av det mest märkvärdiga hon har sett i fotografiväg medan Martin Hägg är mer kluven.
Bildmaterial
Till mamma, pappa och mina två bröder
Aida Chehrehgosha
Fotogalleriet Format, Malmö.
Pågår till den 3 april.
foto. Aida Chehrehgoshas bildserie Till mamma, pappa och mina två bröder är något av det mest märkvärdiga och rörande fotografi jag sett i hela mitt liv.
Och arbetet är unikt. Det är en uppgörelse med föräldrarna där de bland annat visas som döda – mördade av henne själv. Bilderna är iscensatta och hon har inte använt modeller utan sin egen mor och far. Faders- och modersmordet är en slags genre, inom litteratur och på scen has föräldrar ihjäl gång på annan. Men fotot är så direkt. En mamma och pappa agerar ut den smärta de skapat hos dottern – jag trodde inte det var möjligt.
Somliga barn som delvis präglats av våld blir kapabla konstnärer. Chehrehgosha påminner mer om Eminem, det argaste av alla arga misshandlade barn, än om till exempel Karl-Ove Knausgård. Det konservativas USA:s hat mot sångaren beror på den samhällsomstörtande kraft som finns i hans ilska. När sångaren sjunger ”Fuck You Debbie” – namnet på hans mor – räcker han fingret inte bara till henne utan hela det kristna ”Du ska hedra din fader och din moder…”.
Var ska man göra av hatet till föräldrarna och skammen som kommer därur? Chehrehgoshas mamma och pappa gifter sig när mamman är 15 och får barn ett år senare. Pappan, som var stridspilot i Iran och själv hårt fostrad, misshandlar sin fru och barnen psykiskt och fysiskt, mamman misshandlar i frustration sin dotter – det är outhärdligt. Chehrehgoshas, född 1980, växer upp och blir fotograf och närmar sig traumat genom att avbilda föräldrarna under flera år. Hon lurar in dem i att delta i hennes projekt utan att berätta exakt vad det handlar om.
På central plats på Galleri Format hänger den bild som håller samman serien, den som representerar henne. Ett krig i dimma, svartklädda kvinnor i masker slåss, alla mot alla, ångande ilska…
Tre ytterligare typer av bilder finns; porträtt där mamman för första gången lät sig bli fotograferad, dödsbilderna, som något ur Veckans Brott med föräldrarna döda intill grushögar, på bakgårdar och bredvid vattendrag, och ett antal bilder där föräldrarna är försedda med djurhuvuden.
Pappan, den forne stridspiloten som satte skräck i sin familj, har på en bild slokande kaninöron. De ser aldrig förödmjukande ut, bara mänskliga och fotografens blick är märkligt kärleksfull; barnet som aldrig ger upp hoppet utan fortsätter älska sina föräldrar också medan hon dödar dem.
På omvägar har jag fått det berättat att en vaktmästare släppte in Chehrehgosha och hennes far när bilderna var hängda till examensutställningen på Konstfack. Pappan läser texten till utställningen, som är tydlig och förstår plötsligt arbetets hela innebörd. Han säger inget men kramar sin dotter.
Jag vet inte om fotografen vet vilken kraft det finns i hennes verk för en betraktare. Vilket tålamod och mod hon har visat! Vilken generositet hennes föräldrar har visat! Den här dysfunktionella familjen har tillsammans åstadkommit bildserien – det ger en stark känsla av tröst.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus