Hem, ljuva hem
Diana Holmberg om arkitekturutställningen ”Living” på Louisiana – en utställning som ställer frågor om hemmets och livets yttre och inre gränser.
Konst. På Louisiana har man öppnat för sommarens stora utställning, den tredje och sista delen av Arkitekturens gränser som byggts kring arkitekturens släktskap med och bruk av diverse vetenskaper.
2007 handlade det om förhållandet till matematiken i ”Cecil Belmond – Den skjulte orden”.
2009 kopplade man sig till klimatmötet i Köpenhamn med ”Fremtidens arkitektur er grøn!” där fysik, kemi och de sociala vetenskaperna lyftes fram.
Sommarens sista del kallas Living och intar ett antropologiskt perspektiv, det vill säga ser på vårt boende och, inte minst, våra drömmar om boendet som ett uttryck för människan som art i biologisk mening eller som gruppvarelse.
I realiteten handlar detta väldigt mycket om individens kamp för att frigöra sig, avskilja sig från gruppen eller identifiera sin unicitet i förhållande till allt det man måste eller vill dela med andra människor.
Bostaden är den allra viktigaste gestaltningen av detta särskiljande och den behöver inte vara stor för att fylla den funktionen. I värsta fall får det räcka med fyra kvadratmeter, att döma av ”Living”. Det är vad ”burmänniskorna”, inflyttade arbetare från landsbygden, studenter och andra fattiga får nöja sig med i Shanghai och Hongkong. Fyra nätinhägnade kvadratmeter.
Men annars är visionerna mer inspirerande än så, mycket mer.
Utställningen underbyggs av ett jättestort mycelium av teorier som man kan ta del av om man vill i diskret vidhängda teorier eller, allra utförligast, i den tjocka katalogen, men dess visuella intryck är lätt, lekfullt och fantasieggande, precis som det allra första lilla låtsasbo barnet skapar åt sig själv med en filt över ett bord – ”och så sover vi här och här lagar vi mat”.
”Living” är en kombination av vetenskap, arkitektur och konst organiserat kring tre samlande metaforer: drömmen om hemmet/bostället, cellen/nätverket som handlar om hur vi avskiljer oss och samtidigt kopplar ihop oss, och hem-lighet, alltså de vardagsritualer som gör din bostad till ditt hem.
När man går genom dessa fysiskt avgränsade delar av utställningen ser man 120 olika arkitektoniska och konstnärliga verk – modeller, installationer, filmer, fotografier med mera. Genom den löper tre mer utarbetade berättelser från Indien, Ryssland och de europeiska romerna.
Några enstaka arkitekter får lite större utrymme, till exempel japanen Sou Fujimoto och dansken Bjarke Ingels.
Bland svenska exempel märks ett par underbara trädkojor – också det något som griper tillbaka på vårt mest ursprungliga, barnsliga byggande – som ingår i koncepthotellet Treehouse i Harads i tallskogen nordväst om Luleå. Tham & Videgårds är spegelklätt och nästan osynligt. Inredningsgruppens hotellrum ser ut som ett kubiskt skatbo av grenar. Alla människor drömmer någon gång om att kunna flyga men”Living” visar att många arkitekters drömmar handlar om att lyfta med hela sitt skal – trädkojor.
Men det allra mest drömska på Louisiana är bilderna från något högst konkret, Burning Man Festival, den årliga sammankomsten i Black Rocköknen i Nevada av ungefär 50 000 människor som bygger de mest fantastiska hus, konstruktioner, farkoster och lever tillsammans ett idylliskt, science fictionartat alternativliv i en vecka som avslutas med att man eldar upp årets speciella Burning Man-konstruktion och städar upp efter sig innan man skingras igen.
”Living” är mer experiment och koncept än realiserbara, helt praktiska byggnader och det är lätt att som lekman le åt till exempel filosofen Peter Sloterdijks superteoretiserande kring singelboendet i en katalogtext eller Jägnefelt Miltons små rullande lådbostäder på en nerlagd industrijärnväg – det är en annan, stark dröm, det mobila boendet som än så länge kommer till uttryck i rusningen efter jättedyra husbilar.
Men utställningens syfte, som säkert fungerar, är ju att rucka på våra mentala gränser med en känsla av att vi inte behöver, inte skall nöja oss när så mycket mer är möjligt.







Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus