Mitt på torget
Jenny Maria Nilsson om Elisabeth Ohlson Wallin och Leif Axelssons utställningen "Kapad kropp" på Sundstorget.
Bildmaterial
Kapad kropp
Elisabeth Ohlson Wallin och Leif Axelsson
Sundstorget, Helsingborg
Pågår till 4 september
foto. Vi har inte kontroll över allting och jag antar det är det som kallas ödet. Leif Axelsson fick amputera sina armar och ben efter en blodförgiftning.
Numera är han ordförande i KFA – Koalition för amputerade – och tillsammans med fotografen Elisabeth Ohlson Wallin har han arbetat fram den här utställningen med cirka 20 porträtt av människor som på grund av infektioner, cancer, olyckor eller medfödda sjukdomar har förlorat ben eller armar eller både och.
Dysmeli till exempel är ett medfött tillstånd där någon lem, fingrar eller tår inte helt bildats som förväntat, som hos 7-årige Lucas Bengtsson, en av de yngsta medverkande.
”Om någon frågar mig varför jag bara har en hand så svarar jag att det behöver du inte lägga dig i eller att jag inte var färdig när jag kom ut ur mammas mage”. Bra svar!
Så är utställningen uppbyggd, ett porträtt plus en kort text med presentation och ett väl valt citat av den avbildade. Bilden av Lucas är en av mina favoriter, de dova färgerna med grabben i för stor kostym och den typiska porträttstudio-palmen i bakgrunden ger eko av förra sekelskiftet och därför en känsla av tidlöshet som jag är förtjust i.
Pirater med träben och krok känns avlägsna och även om jag vet att Axelsson ska närvara vid pressvisningen ser jag honom först inte – så obesvärat rör han sig med sina fyra proteser.
De avbildade måste vara valda för att ge inspiration och kraft och framstår nästintill som övermänniskor. Måste man kanske bli det, och utmana och överträffa sig själv? Flera är framstående inom handikappidrotter och känner sig fria i sina liv. ”Jag har vänt mitt handikapp till en fördel” säger affärsutvecklingschefen Alex Racoveanu, tidigare landslagssimmare och ”allt går om man bara vill” är trummisen Olle Frödins motto – han lever endast med en arm.
Attityderna är onekligen imponerande men jag vet att det även måste finnas smärta och mörka dagar – jag hade gärna skymtat mer av dessa.
Estetiken i bilderna är den typiska för Ohlson Wallin; människor rejält ljussatta i studio eller i väl vald naturlig miljö. Det finns ingen svensk fotograf som jag har en så ambivalent inställning som henne. Tidvis har jag blivit mycket rörd av hennes arbete och känt tacksamhet över att hon finns och har valt just fotografi som uttrycksform. Sårbarheten, det vackra och hennes berättarkompetens i bilder från till exempel "Ecce Homo" eller den senaste serien "Jerusalem" är behövda och svåra att åstadkomma.
Samtidigt är hennes lägstanivå låg, hon har gjort slarviga bildserier och ofta känns arbetet sökt, dränkt i sin egen estetik. Flera kritiker klagar på hennes ”barock-möter-reklamfoto-från-80-talet-kitsch” men det gillar jag. Det är när fotografierna blir ”lite crazy” och de porträtterade känns som pjäser i ett spektakel som jag ogillar.
Även i några bilder i den här samlingen skymmer Ohlson Wallin-skogen träden. Kritikerfrågan man alltid måste ställa är: levererar de här fotografierna det som fångats på bild? Fungerar förmedlingen av innehållet?
Och det gör den oftast i Kapad kropp. Som fotografiet av den 24-åriga, gravida Gloria Owuso, där graviditeten var oväntad eftersom hennes amputation endast gav henne tre procents chans att bli det. Miljön omkring henne är vardaglig och en hund på teveapparaten i bakgrunden tittar rakt in i bilden. Bland annat den detaljen gör scenen tydlig och avväpnande. Här blir innebörden, inte stilen, det talande.
I stadsmiljön är vi generellt reducerade till konsumenter, överallt där det kan säljas reklamplats kommer det att säljas reklamplats, och vid gud är det skönt när bilder som visas offentligt inte är ute efter att pracka på en något.
Därför är det ett sådant utmärkt initiativ att visa "Kapad kropp" så här, stora bilder upptrycka på plåt ställda i en vid cirkel. Vädertåligheten bevisades omedelbart, sköljda av regn som de blev redan första dagen.
När jag är där dras människor till bilderna. Några danska herrar fäller omdömet ”meget flot” – och det är det.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus