Barnmorskan fick ta tåget
Den 30 december 1945 var en söndag, och då kom inte Landskrona Posten ut. Men dagarna runt omkring finns rikligt med material.
Bildmaterial
Biograferna annonserade för fullt i slutet av 1945. Max Hansen var en av underhållarna på vita duken.
LANDSKRONA.
När stationsinspektoren Arvid Josefsson skulle lämna sin post efter sju år som chef för järnvägen i Landskrona gjorde tidningen en avskedsintervju med honom.
En händelse som väckt uppmärksamhet långt utanför Landskrona mindes stationsinspektoren tydligt, och om den berättade han i intervjun.
En natt strax före jul år 1938 hotade ett snöoväder att lamslå all trafik. Stinsen väcktes av telefonen vid halv ett-tiden på natten. Det behövdes ett tåg för att transportera en läkare och en barnmorska från Landskrona till Vadensjö. Det gällde en förlossning, och ambulans och taxi hade gjort flera försök att ta sig fram men inte klarat att ta sig igenom snödrivorna. Nu stod sista hoppet till järnvägen.
Stinsen ringde stationen, och där fanns både ett tåg och personal på plats tack vare en tågförsening. Snart var ett ensamt lok med läkare och barnmorska på väg mot Vadensjö. Tolv minuter senare var loket framme i Vadensjö, där ett människoliv räddades, enligt tidningens intervju med stinsen.
För människor ute i Europa var vardagen svår. I Ungern beslöt regeringen efter ett sex timmar långt möte att utvisa en halv miljon tyskspråkiga personer i enlighet med Potsdam-beslutet. Alla invånare i Ungern med tyska som modersmål skulle ut ur landet, också de som hade judiskt ursprung. Enligt ett TT-telegram från Reuter innebar detta att hela byar i närheten av Budapest, Holna-området i södra Ungern och ett par distrikt i västra Ungern skulle komma att bli av med en betydande del av sina invånare. Det var mestadels småbrukare som berördes av utvisningsdekretet.
Ransoneringskuponger var åtråvärda handlingar i Sverige under krigsåren och flera år efter freden. I Stockholm häktades lagom till julen 1945 ett par typografer som gett sig in i förfalskningsbranschen. Genom att skaffa fram klichéer och stereotyper från ett tryckeri skulle falska kuponger för 200 000 kilo kött tryckas upp. Men det hela gick snett. En stereotyp från ett tryckeri slog snett när den skulle tryckas i ett annat tryckeri och bubblan sprack. Tjugo öre per kilo-kupong skulle förfalskarna tjäna, men av detta blev intet. Det blev helgfirande bakom lås och bom i stället för åtminstone två typografer, en tryckeridirektör och en försäljningschef.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus