Ungdomsgäng fortsätter sprida skräck
Gängbrottsligheten i Landskrona fortsätter med oförminskad styrka. Antalet anmälningar har ökat det senaste halvåret, visar Landskrona Postens kartläggning. Ett av de senaste offren för gängvåldet - turisten Gregory Jacobs som fick tänderna utslagna.
Bildmaterial
Bilden visar 25-årige "Peter" som tidningen tidigare skrivit om. Han blev misshandlad, skjuten och skenavrättad i två timmars tid av ett ungdomsgäng i Landskrona. Nu fortsätter tidningens granskning av gängbrottsligheten.
LANDSKRONA.
En 41-årig man blir sparkad i huvudet och rånad av åtta-tio tonårskillar. Personalen på ett elevhem krävs på tusentals kronor i månaden för att inredningen inte ska slås sönder. Ett skolarrangemang i Folkets hus måste bevakas av 13 polispatruller...
Gängbrottsligheten i Landskrona inte bara fortsätter — den ökar, sett till antalet polisanmälningar. Detta visar Landskrona Postens kartläggning.
Under perioden mars-augusti har vi på nyhetsplats rapporterat om 35 polisanmälda brott där offren pekar ut ungdomsgäng. Framför allt handlar det om personrån och misshandel.
Detta kan jämföras med 24 anmälda brott under den lika långa perioden september-februari, som vi redovisade när granskningen av de kriminella ungdomsgängen inleddes i våras.
— Jag har inte fått några indikationer på att gängbrottsligheten ökar när det gäller personrån och misshandel. Däremot ligger den kvar på samma höga nivå som tidigare och det är mycket allvarligt, säger närpolischefen Tom Jensen.
Så våra siffror, som bygger på information från polisen, stämmer inte?
— Det är inte några oviktiga siffror, men man ska vara försiktig med att dra slutsatser utifrån dem.
Er egen statistik när det gäller det totala antalet anmälda personrån och misshandelsfall, alla gärningsmän inräknade, pekar på en ökning i år. Är inte denna vägledande när det gäller gängbrottsligheten?
— Prognoserna pekar på en liten ökning, det stämmer, men skillnaden är inte så stor att man kan tala om en ökning, utan för mig ligger det på samma nivå som tidigare, säger han.
Oförändrat, trots era insatser. Har ni misslyckats?
— Jag ser det absolut inte som ett misslyckande. Vi har blivit bättre på att bekämpa gängbrottsligheten och utan vårt arbete hade denna förmodligen ökat, för prognoserna pekade rakt upp mot stjärnorna. Anledningen var att vi såg en ökning av antalet ungdomar i riskzonen för att begå brott.
Tom Jensen betonar att det däremot skett en klar minskning av vad polisen betecknar som "strategiska ungdomsbrott". Till dessa hör inbrott i bil, stöld av bil, stöld av moped och inbrott i skola.
— Det är viktigt att förhindra dessa brott, för många gånger leder de till betydligt grövre saker.
Landskrona Postens granskning av de kriminella ungdomsgängen ledde till starka reaktioner från allmänheten. Dels fördömdes gängen, vars medlemmar känslokallt berättade om hur de rånar och slår ned folk på stan. Dels fick polisen och kommunen kritik för att under många år ha nonchalerat problemen.
Krafttag krävdes och enligt närpolischefen Tom Jensen har polisens arbete intensifierats (se fakta). Detta har lett till att fler gängmedlemmar än tidigare åkt fast och ska ställas inför rätta. Som exempel nämner han den pågående rättegången mot vad polisen anser vara en av förgrundsfigurerna i G.A.T.U-gänget (Gangsta Albanish Thug Unit), det mest omtalade gänget i Landskrona tillsammans med L-a Bloodz. Den 18-årige mannen står åtalad för tre fall av grov misshandel. Han misstänks ha slagit ned två tonårskillar på Pjäsgatan i juni, samt för att ha knäckt käken på en turist i centrum i juli.
Om ni har blivit bättre på att kartlägga och identifiera gängmedlemmar och antalet gripna ökat, borde då gängbrottsligheten ha minskat?
— Detta är åtgärder som brukar ge effekt på längre sikt, så jag hoppas att vi under hösten kommer att kunna se en minskning, säger Tom Jensen.
Med tanke på att gängbrottsligheten fortsätter i stor skala — ska allmänheten våga sig ut när det är mörkt?
— Det är väldigt viktigt att folk vågar gå ut, annars har vi förlorat greppet om staden. Det är också viktigt att man vågar reagera och agera mot brottsligheten, åtminstone genom att ringa polisen och socialtjänsten.
För polisen handlar det inte bara om att störa de ungdomar som begår brott, utan också om att förhindra den ständiga nyrekryteringen till gängen. Enligt Tom Jensen är det framför allt yngre syskon och släktingar till gängmedlemmarna, samt nya generationer i de mest socialt utsatta grupperna, som rekryteras. Polisen har här som rutin att skjutsa hem de barn och ungdomar som befinner sig i olämpliga miljöer och sällskap och på sena klockslag. Föräldrarnas reaktioner är skiftande.
— Vissa blir arga på oss, andra är tacksamma.
Men varken den fast stationerade polisstyrka som finns i Landskrona eller satsningarna som gjorts anser Tom Jensen vara tillräckligt för att på allvar kunna få ned gängbrottsligheten.
Det finns också en tydlig frustration bland poliserna över att inte alltid kunna agera i den utsträckning som skulle behövas.
— Eftersom vi bara är två poliser i varje patrull är vi begränsade i vad vi kan göra. Till exempel kan det vara svårt att ingripa mot ett gäng ungdomar och samtidigt ha situationen under kontroll så att vår egen och andras säkerhet inte äventyras. Det kan också vara svårt att skjutsa hem alla de minderåriga som befinner sig i en olämplig miljö, säger Helena Nilsson som jobbar i yttre tjänst.
I ett läge där ett omedelbart ingripande inte är möjligt måste hon och kollegan istället invänta förstärkning från ingripandeenheten. Denna utgår oftast från Helsingborg eftersom flest akutuppdrag sker där.
— Många gånger är situationen överspelad när förstärkningen väl kommer, något som såklart är frustrerande, säger Helena Nilsson.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus