En levande historielektion
Koncentrationen är total och eleverna i klass 3B på Alléskolan lyssnar spänt. Vad är det som pågår? Jo, det är historielektion — på museet.
Bildmaterial
Eleverna från Alléskolan var koncentrerade när Per Ullberg berättade om den nya staden. Efteråt var alla överens om att det var en rolig historielektion.
LANDSKRONA.
Silentium, silentium!
Pierre von Walkendorffs uppförande är trots den adliga titeln under all kritik. Han låter inte sin omgivning tala till punkt och själv är han högljudd — och aningen vulgär. Han hostar utan att hålla för munnen och han kliar sig både här och där.
Men så är han också ett barn av sin tid. Närmare bestämt från 1700-talets senare hälft.
Han tar klivet in i år 2006 med ett brak och håller på att skrämma vettet ur eleverna som lyssnar på Birgitta Liljeqvists när hon berättar om Landskronas 1700-tals historia. Entrén följs av en hostattack som får åhörarna att backa.
— Fy, vad äckligt, sa en flicka som tveksamt undrar om han är riktig.
Jodå, med sin vita peruk, sin röda mun och sina röda sammetskläder, är skådespelaren Per Ullberg en så riktig renässansmänniska som någon kan vara i dag.
— Vi har gjort den här föreställningen 20 gånger och den har blivit en riktig succé, säger Per Ullberg som har skrivit manus till den figur som skänker kött och blod till en annars torr historielektion.
Pedagogen och konstnären Birgitta Liljeqvist är knuten till museet på halvtid. Här berättar hon om en av museets permanenta utställningar, Den nya staden, och får hjälp av Per Ullbergs skådespelarinsatser.
— Det är jättekul, säger Birgitta Liljeqvist. Och det är många fler som vill boka så förhoppningsvis fortsätter vi till våren.
De båda är överens om att föreställningen handlar om en spännande period, de 30—40 åren då de fantastiska visionerna om Landskronas framtid tar form. Staden växer fram i räta linjer, kanaler börjar byggas. Allt på den igenfyllda havsbottnen. En del av planerna förverkligades men innan man var färdig fick Sverige annat att tänka på. Fienden kom inte längre västerifrån utan det var ryssen som skulle motas bort. Det fanns inga pengar att lägga på försvaret mot Danmark och i och med det behövdes inte Landskrona som befästning längre.
— Jag var inte särskilt intresserad av historia som barn, men förhoppningsvis kan jag få de barnen som ser föreställningen att bli det, säger Per Ullberg och berättar att han och hans kolleger på Öresundsteatern med anledning av Carl von Linnés trehundraårsjubileum nästa år, kommer att sätta upp en pjäs om och med jubilaren. Den kommer att heta "Gubben på hundralappen" och rikta sig till mellan- och högstadiet.
Efter en timme har eleverna fått lära sig en hel del, inte minst om hur det var att leva i Landskrona för 250 år sedan. Här bodde inte fler än 500 invånare i stan. Och det var kanske tur det, med tanke på att alla kastade sina sopor på gator och torg.
Per Ullberg berättar och gestaltar hur en Landskronabo försöker ta sig över torget — han får väja för en och annan lösgående gris samtidigt som han undviker att snubbla på någon som ogenerat förättar sina behov mitt bland folksamlingen.
Eleverna rynkar på näsan och ser tvivlande ut. Och när de sedan får höra att tvål och vatten var något som man använde sig av högst ett par gånger om året blir de förfärade.
— Och någon tandborste hade de inte heller, säger Per Ullberg och visar med solfjädern hur den fick dölja de svarta tänderna och den dåliga andedräkten.
Ahmed El-Yasir tycker att förmiddagens lektion var jätterolig.
— Det roligaste var när han höll på att trilla ut genom fönstret och han kliade sig i gumpen, säger han och får samtidigt prova Per Ullbergs vita peruk.
— Jag tyckte att det var hemskt att de inte borstade tänderna, säger klasskamraten Renara Franco Carreira och ryser av obehag.
Fotnot: Under morgondagens arrangemang "jul på museet" kommer Per Ullberg och Birgitta Liljeqvist att genomföra tre visningar för allmänheten. Klockan 13.30, 14.30 och 15.30. Entrébiljetter hämtas utan kostnad i museets butik.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus