Skralt intresse för att göra upp med fördomar
Det var inte många Landskronabor som ville göra upp med sina fördomar på lördagen. Istället fick imamen, bögen, den kvinnliga polisen och den lesbiska kvinnan prata med varandra.
Bildmaterial
Ayoub Chibli, imam.
Kicki Andersson, lesbisk.
Annika Johansson Elmenhoff, polis.
Fredrik Juuti, bög.
LANDSKRONA.
Ute var det kallt och ett underkylt regn strilade över Landskrona.
Kanske var det vädret som fick bortskämda välfärdssvenskar att hålla sig borta när biblioteket bjöd in till ännu en upplaga av "låna en fördom"?
I alla fall var det vad Fredrik Juuti, som representerade en av de fyra befolkningsminoriteterna, gissade när ingen ville prata med de fyra.
Ändå fanns det rätt gott om folk på biblioteket.
Det verkade alltså som om folk ville leva vidare med sina fördomar, utan att konfrontera dem med fakta.
Och vem har inte fördomar? Kicki Andersson, lesbisk, konstaterade att hon själv har sådana.
— Säkert. Jag tror att man är full av fördomar, sa hon.
Det är tredje gången som hon ställer upp för att möta allmänheten. Tidigare har hon bland annat mött fördomar på stadsbiblioteket i Malmö.
— Jag tycker att det är viktigt att visa sig, att folk får reda på hur det är och att det inte är så konstigt egentligen. Vilken kvinna som helst kan vara lesbisk. Jag är som vem som helst, säger hon.
Det sägs ibland att bildning är det bästa botemedlet mot fördomar. Men fördomarna är utbredda också bland människor med högskoleutbildningar. Kicki Andersson berättar hur det var när hon berättade för sina kollegor på Helsingborgs lasarett att hon var lesbisk:
— Nästa dag hade jag hela duschrummet för mig själv.
Då hade Kicki Andersson ändå känt sina kollegor i två år.
Men hon har positiva upplevelser av sina möten med människor som kommer till arrangemang av typen "låna en fördom".
— Det brukar snurra till rätt mycket i folks huvuden, på ett positivt sätt. Folk blir mer öppensinnade, de inser att man kan leva på olika sätt, säger Kicki Andersson.
Att Landskronapolisen Annika Johansson Elmenhoff var på plats väckte allmän förvåning. Själv brukar hon aldrig möta några fördomar om kvinnliga poliser — varken bland allmänheten eller bland kollegorna.
— Däremot möter jag nyfikenhet de gånger som jag fotpatrullerar. Då får man många frågor, men jag kan inte tycka att det handlar om fördomar, säger hon.
Att hon själv skulle ha några besvärande fördomar, känner hon inte till.
Imamen Ayoub Chibli, från Malmö, konstaterar dock att många muslimer har fördomar om homosexualitet och bögar.
— Det är precis som det var här för 50 år sedan. Man pratar inte alls om det. Det kommer att ta minst 200 år innan homosexualitet blivit accepterat av islam, om det fortsätter i den här takten, säger han.
Ayoub Chibli påpekar också att uttrycken "bög" och "aids" är synonyma inom arabiskan.
Ingen av de fyra har dock varit med om att någon slängt fördomar rakt i ansiktet på dem. Fredrik Juuti är däremot väl medveten om vilka fördomar som finns om bögar.
— Jag tror att många uppfattar bögar som fjolliga, säger han.
— Och som intresserade av schlager, schlagerfjollor, inflikar Kicki Andersson.
— Jag tror också att det finns fördomar om att homosexuella män springer i parker och raggar, särskilt här nere i Skåne, säger gävlebon Fredrik Juuti, som studerar på Malmö högskola.
Ayoub Chibli, som också är familjerådgivare, konstaterade att en del av fördomarna om muslimska män stämmer.
— Men de befogade fördomar som finns om islam kommer från de människor som precis kommit hit, säger han.
För i den muslimska världen, är det ofta så att männen arbetar medan kvinnorna är hemma. Som försörjare har därför mannen högre status. Kvinnans uppgift är att sköta hemmet. I många muslimska länder är det också en självklarhet att pappan bestämmer vem hans dotter ska gifta sig med.
— När man kommer hit måste man ändra attityd, man måste ändra syn på kvinnan. Här är inte mannen bättre än kvinnan. Hon kan också jobba. Och om en muslimsk familj bor kvar här i många år, så kommer de till den slutsatsen. Men det brukar tyvärr ta sex år, säger Ayoub Chibli.
— Men ju fortare familjen kommer in i det svenska samhället, desto fortare går anpassningen, betonar han.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus