Utanförskap grogrund för kriminalitet
LANDSKRONA. En klar majoritet av de personer som begår personrånen i Landskrona har invandrarbakgrund, sett till fällande domar och vad polisen, gärningsmän, offer och vittnen uppger. Det misslyckade integrationsarbetet är en orsak, menar Mats Karlsson, tillförordnad närpolischef.
— De här killarna kan uppleva att samhället inte ger dem och deras familjer lika goda förutsättningar som andra att lyckas. De känner sig utanför men uppnår en status när de inför kompisarna kränker rånoffret. Men man rånar också för att man vill ha saker som man inte själv har råd med, säger han.
Kriminologen Felipe Estrada, forskningschef vid Brottsförebyggande rådet i Stockholm, betonar att en persons etnicitet i sig aldrig kan vara en orsak till att den begår brott, lika lite som könet kan vara det.
— Däremot finns det forskning som visar att ungdomar med invandrarbakgrund generellt växer upp under fattigare förhållanden och har färre handlingsalternativ än ungdomar utan invandrarbakgrund.
Detta, konstaterar Felipe Estrada, krockar med den "svenska drömmens" normer om vad framgång är — ett brett socialt nätverk, meningsfull fritid, god utbildning, ett bra arbete, med mera — och leder till en överrisk att hamna i kriminalitet. Risken ökar ytterligare om barnet har svaga band till föräldrarna eller av olika anledningar, varav diskriminering kan vara en, saknar förtroende för samhället.
— Men det handlar om just en ökad risk — de allra flesta personerna med invandrarbakgrund har aldrig rånat någon eller begått något annat brott, säger han.
Felipe Estrada ser mot bakgrund av brottssiffrorna det inte som överraskande att Landskrona också ligger över riksgenomsnittet när det gäller andelen socialbidragstagare samt andelen barn och ungdomar som lever i fattigdom.
Mats Karlsson lyfter fram ytterligare en orsak till de framskjutna placeringarna i brottsstatistiken. Hundratals lediga lägenheter i framför allt centrum gapade tomma efter Öresundsvarvets och textilindustrins fall i slutet av 70-talet och början av 80-talet. Nya hyresgäster skaffades, hävdar han, bland annat genom vad han kallar för "social dumpning" — det vill säga att tungt kriminellt belastade personer fick flytten till Landskrona bekostad av hemkommunen.
— Självklart ska även kriminella ha någonstans att bo, men sker det en förtätning på ett ställe så märks det och Landskrona är inte så stort.
Joakim Björck
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus