Landskrona en allt mer delad stad
Klyftan mellan "vi" och "dom" ökar i Landskrona. Enligt forskare är utvecklingen alarmerande och nu efterlyses breda lösningar. "Men det gäller att tänka långsiktigt, säger professor Tapio Salonen vid Växjö universitet.
Bildmaterial
Gulfaam Shahi och Shakra Mushtaq bor i Karlslund och trivs väldigt bra. De tycker att kommunen måste se till att skolor inte blir alltför uppdelade och att skapa fler mötesplatser för svenskar och invandrare.
Klicka på grafiken för att se den större. Grafik: Erik Nylund
Landskrona som studieobjekt
Växjö universitet har Landskrona som ett gemensamt studieobjekt för den tvärvetenskapliga forskningsmiljön. Enligt universitetets hemsida finns det tio olika projekt som ska genomföras med Landskrona i fokus.
1. Segregationsmönster och grannskapseffekter på områdes- och individnivå.
2. Boendes vardagsliv och uppfattningar av sitt bostadsområde.
3. Medier och missnöjda medborgare: Fallet Landskrona och den politiska scenförändringen.
4. Gemenskapen och medborgarandan – en studie av katolska kyrkan i Landskrona.
5. Socialt inriktade frivilligorganisationers handlingsutrymme i Landskrona kommun.
6. Skälig levnadsnivå? Om socialbidragsnormens utformning, innehåll och användning.
7. Barn och ungdomars bild av polisen i Landskrona.
8. Vad gör polisen i Landskrona?
9. Hur ungdomar upplever Landskrona.
10. Den kommunalpolitiska utvecklingen i Landskrona.
11. Transnationella välfärdsmönster i lokal kontext.
12. En stad i brytningstid(er) – Landskronas förändring under efterkrigstiden.
13. Unga och kulturpolitik i Landskrona.
14. Vägen tillbaka; Unga Kris i Landskrona.
Källa: www.vxu.se/ivosa/forskn/miv
landskrona. Invandrarna bor i Norrestad och på Öster, svenskarna bor i Nyhamn, Borstahusen, på Väster och i kyrkbyarna. Det är inget nytt. Men att segregationen bara fortsätter att öka har inte belagts förrän nu.
Professor Tapio Salonen vid Växjö universitet, kan i dag visa hur flyttströmmarna har gått från 1990 fram till 2006. På kartorna nedan kan man se hur de beige- och brunrandiga integrerade områdena runt centrum och öster har övergått till brunt (dominans utländsk bakgrund). Samtidigt som nya bostadsområden som Nyhamn och vid lasarettet har blivit beige (homogent svenskt område).
Forskningsresultatet visar också att segregationen i Landskrona ökar stort jämfört med städer som Malmö och Helsingborg.
– Det har varit en kraftig befolkningsrörlighet med stor in- och utflyttning i Landskrona sedan 1990, säger Tapio Salonen. Närmare 70 000 människor har bott i kommunen under åren 1990–2006. Antalet invånare ökar stadigt och samtidigt som turbulensen skapar problem innebär det även möjligheter.
Tapio Salonen, som är född och uppväxt i Landskrona, är förvånad över siffrorna och menar att den ökande segregationen i Landskrona måste brytas.
– Jag vill vara försiktig i mina uttalanden om åtgärder. Men det är viktigt att man inte fortsätter som om ingenting har hänt. Breda lösningar är det enda som kan förändra på sikt.
Han vill också plocka fram fördelarna med det Landskrona som nu håller på att växa fram. Med en stor potential när det gäller arbetskraft. Och det strategiska läget i Öresundsregionen.
– Jag tror att Landskrona ligger lite före just nu, här har man gått igenom ekluten. Det är många andra städer som har den framför sig.
Tapio Salonen påminner om Landskronas historia – om hur staden förändrades när garnisonen försvann på 1800-talets senare hälft och när industrierna började läggas ner på 1970- och 80-talet. Landskrona är på god väg in i det postindustriella samhället.
– Det är ingenting konstigt med det.
Kommunalrådet Torkild Strandberg (fp) är inte förvånad över forskningsresultaten, men tycker att det är bra att man kan belägga det han kallar för sin "magkänsla".
I integrations- och mångfaldsprogrammet för Landskrona kommun står det bland annat följande: Byggnadsnämnden har ett särskilt uppdrag att verka för en ökad boendeintegration i kommunen genom att vid markanvändningsbeslut försäkra sig om att den sociala planeringen blir en integrerad del av den fysiska planeringen".
Tycker du att ni har uppfyllt den uppmaningen?
– Den frågan ställer jag mig inte. På 90-talet stod socialdemokraterna och såg det hända. Det var oundvikligt eftersom man inte lyssnade på oss när vi 1995 föreslog att utbudet av lägenheter skulle minska.
Torkild Strandberg tycker inte att det är fel att satsa på områden för "väletablerade". Hans ståndpunkt har hela tiden varit att förmå "människor med ordning på sina liv" att flytta hit.
– Boendet är nyckeln till integration. Vi vill genomföra en kraftfull förändring av vissa områden. Bland annat behövs en uppstagning av fastighetsmarknaden på Öster. Med ett attraktivt boende tror jag att svenskarna flyttar tillbaka.
Enligt Torkild Strandberg är det svårt att framtvinga några naturliga mötesplatser mellan invandrare och svenskar. Han pratar hellre om naturliga arenor som förutom där man bor kan vara på jobbet, i skolan och i kulturella sammanhang.
– Vi har tillsatt en arbetsgrupp som ska ledas av den tidigare socialchefen Gunlög Stenfelt. De ska titta på fastighetsmarknaden utifrån flera perspektiv.
Kommentarer