Studiemässa ger löften om jobb
Redarna behöver dem som sjökaptener. Lunds universitet måste ha dem som
järnvägsbyggare. När Allvar Gullstrand- och Justus Tranchellgymnasiet bjöd
in högskolor och organisationer till informationsdag fanns det löften om
jobb.
Bildmaterial
Sara Nilsson drömmer om att jobba med djur. Men hon vill inte gå på Sveriges Lantbruksuniversitet som Moa Hansson Broman och Mattias Andersson försöker locka henne till.
Christian Ek vill inte bli sjöingenjör. Pontus Arvenberg berättar att det finns hur mycket jobb som helst på sjön.
Christian Ek vill inte bli sjöingenjör. Pontus Arvenberg berättar att det finns hur mycket jobb som helst på sjön.
LANDSKRONA. — Vad som behövs för att locka ungt folk?
Marcus Anvell pluggar till sjökapten i Kalmar och har fått i uppgift av Sveriges Redareförening att locka elever att plugga sjöfartsutbildningar.
— Många frågar faktiskt om lönen. Det lockar. Sen är det ju faktiskt så att sjökaptener är lediga nästan hela tiden. Man jobbar i princip halva året och är ledig halva.
Sveriges Redareförening är enda branschorganisation på plats. De samsas om gymnasieelevernas uppmärksamhet med tio högskolor.
— Om man har examen som sjökapten eller sjöingenjör har man garanterat jobb. I Norge kommer man behöva 4 000 nyutbildade de närmaste åren.
Christian Ek vill inte bli sjökapten. Han går andra året på elprogrammet och funderar på att bli elingenjör.
— Det viktigaste är att man ska trivas med jobbet. Jag har faktiskt inte riktigt tänkt på vilken lön en elingenjör har. Jag har sökt lite på internet om yrket, man bör ju tänka lite på sin framtid redan nu i tvåan.
Han vet inte riktigt var han vill plugga än. Däremot vet han att det krävs lite större ansträngningar i hårdare tider.
— Man måste ha lite högre betyg nu. Det är fler som pluggar när det går dåligt för ekonomin. Det betyder att det är fler som konkurrerar vid intagningen. Och om jobben.
Camilla Rejdvik Pålsson är Landskronachef på Arbetsförmedlingen. Hon har koll på den lokala arbetsmarknaden. Samtidigt betonar hon att Landskrona inte är en isolerad ö och att det går att utbilda sig till vad man vill och fortfarande arbeta inom rimligt pendlingsavstånd.
— Det är svårt att sia om vad som händer i framtiden. Som ungdom är det viktigaste att skaffa arbetslivserfarenhet, referenser, att veta hur det fungerar på arbetsplatser. När man väl har kommit igång är det ofta tillfälligheter som styr vad man väljer i livet.
För ungdomarna menar Camilla Rejdvik Pålsson att det är kämpigt just nu.
— När industrin får det besvärligt drabbar det först och främst de okvalificerade ingångsjobben.
Anders Robertson kommer från Lunds universitet i Helsingborg. Han och hans bransch är också på jakt efter arbetskraft.
— Jag garanterar er, att om ni har det minsta intresse för järnvägsteknik, välj det, ni kommer att ha minst tio jobb att välja på när ni går ut, säger han till några elever som bläddrar i broschyrerna.
— Vi har väldigt svårt att få folk. Svenska Byggindustrier kallade till krismöte för inte så länge sedan. Det är snedfördelning i ålderspyramiden och orimligt många kommer att pensioneras inom fem till tio år.
Sara Nilsson som går tredje året på naturvetenskapsprogrammet går förbi Anders Robertsons broschyrer. Hon vill inte jobba med järnvägsteknik. Hon vill bli biolog. Eller, om hon inte kommer in på det, webbutvecklare.
— Först och främst ska det vara intressant så att jag orkar arbeta med det. Om lönen är bra är det ett plus. Att arbeta med djur är min framtidsvision.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus