Elever får inte yttra sig om skolflytt i Landskrona
Elevernas skola riskerar nerläggning, men på GA-skolan vill inte lärare att eleverna ger sin syn på saken i tidningen. Dammhagskolans rektor tycker att det är för tidigt för eleverna att säga sin mening.
Bildmaterial
Några elever i sjuan och åttan på Gustav Adolfskolan vill gärna säga vad de tycker. De vill inte bli utpekade som Dammhagshatare när de säger att Dammhag är en av de värsta skolorna i landet.
LANDSKRONA. Läroplanen slår fast att "skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den skall framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana."
Men samtidigt som rektorernas initiativ till samarbete mellan GA-skolan och Dammhagskolan snabbehandlas av kommunen får eleverna inte göra sin röst hörd.
— Jag tycker inte att ni ska prata med eleverna. Det är för tidigt, de har inte fått någon information, säger Laid Bouakaz, rektor på Dammhagskolan, när Landskrona Posten kommer på besök.
Eleverna i korridoren frågar vad tidningen gör där. De känner inte till rektorernas initiativ. När de hör talas om de eventuella planerna blir de besvikna.
På GA-skolan blir det stopp utanför rektorns arbetsrum. Eftersom rektorn inte är på plats tar sig en lärare friheten att besluta att tidningen inte ska prata med några elever.
— Jag tycker inte att ni ska prata med eleverna, de blir oroliga då, säger hon.
Talar du för alla på skolan när du säger det?
— Ja, det gör jag.
Men är inte eleverna oroliga redan, de hör ju rykten och läser i tidningen?
— Många av våra elever läser inte tidningen, konstaterar en manlig lärare som står bredvid.
I utkanten av skolgården kommer eleverna självmant fram för att prata om situationen och skolans framtid.
Skolan är ingen allmän plats och rektorer kan neka tillträde till skolan med hänvisning till att upprätthålla ordning. Mikael Grenefalk, ordförande i Sveriges elevråds centralorganisation, menar att det blir allt vanligare att rektorer använder sig av möjligheten.
— Tyvärr ser vi en trend bland landets rektorer, skolan blir mer tillsluten. De är rädda för att skolan ska tappa rykte eller konkurrensfördelar, vilket leder till lägre skolpeng.
I läroplanen står det att "skolan skall sträva efter att varje elev har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former."
I en undersökning som Rädda barnen presenterade i januari framkommer det att rektorer och skolpolitiker i landets kommuner gärna låter elever bestämma över färgsättning och möblering. Däremot ville majoriteten av de tillfrågade inte att elever får vara med och bestämma i frågor som rör undervisning eller hur skolans pengar ska användas.
— Demokrati lär man sig under hela skoltiden. Att man ingår i ett sammanhang och kan uttrycka sin mening är viktigt för ungdomar. Sverige har skrivit under och lovat att man ska beakta konventionen om barns rättigheter och därmed ge dem möjlighet att påverka, säger Christina Wahlund Nilsson på Rädda barnen.
Enligt henne är det viktigt att ungdomar får delta i beslutsprocessen när frågorna berör dem. Både skollagen och barnkonventionen påpekar vikten av att demokratin även omfattar unga människor. Hon undrar vad de vuxna inom skolan är rädda för när de inte vill låta eleverna säga vad de tycker i tidningen.
Bun:s ordförande Lisa Flinth (FP) vill att eleverna ska vara delaktiga i processen. Men är fåordig om den munkavle personalen på skolorna försöker sätta på eleverna.
— Jag var inte där och kan inte uttala mig om det. Tror att man i all välmening gjort...vad man nu har gjort, säger Lisa Flinth.
Kommentarer