Friskolor driver fram skolstängningen
Nästan var sjunde elev väljer friskolor eller andra kommuners grundskolor. Det är ett av två skäl till att det blivit en skola för mycket i Landskronas innerstad.
Bildmaterial
”Vi kan göra ekonomiska och pedagogiska vinster i och med att vi har årskullar med likartade problem och likartade möjligheter, vi arbetar på samma sätt på de båda skolorna”, säger Laid Bouakaz, rektor på Dammhagskolan, med kollegan Patrik Helgesson på Gustaf Adolfskolan.
Folkpartiet har ofta fört fram kravet att stänga Dammhagskolan, men: ”Ska man göra verksamhetsförändringen till hösten är det enda realistiska alternativet att flytta elever från GA till Dammhagskolan. På GA krävs stora ombyggnader, och det hinner vi inte”, säger Lisa Flinth (FP), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.
14 procent läser icke-kommunalt
14 procent, eller exakt 600 av Landskronas 4 439 grundskolebarn, läser på en annan skola än den helkommunala:
Kunskapsskolan: 215 elever
Säbyholms Montessori: 147 elever
Dianaskolan: 36 elever
Annebro (kommunalt i samarbete med Kävlinge): 63 elever
Friskolor i andra kommuner: 91 elever
Kommunalt i andra kommuner: 48 elever
Källa: Mattias Wald, controller på barn- och ungdomsförvaltningen
LANDSKRONA. Det ena skälet till minskat elevantal på de två innerstadsskolorna är färre barn. Kullarna kommer enligt GA-skolans rektor Patrik Helgesson att öka igen, då dagens förskolebarn når högstadiet.
Det andra skälet är valfrihetens resultat: ökande andel grundskolebarn som läser på en annan skola än den kommunala.
– Det är ett nytt fenomen. På väldigt kort tid har det blivit en väldigt stor grupp, säger Lisa Flinth (FP), barn-och ungdomsnämndens ordförande.
2003 startade den allra första friskolan i Landskrona – Kunskapsskolan. Därefter har Säbyholms Montessori och Dianaskolan tillkommit.
Dessutom söker sig en del elever till skolor i grannkommunerna, både kommunala och friskolor – främst elever i Glumslöv som väljer Helsingborg.
– Det måste få konsekvenser för den vanliga skolan. Varje elev som lämnar tar ju med sig sin skolpeng, säger Lisa Flinth.
Och konsekvenserna blir, enligt rektorerna på innerstadsskolorna, sämre kvalitet på utbildningen. Om man inte får slå ihop skolorna, som föreslaget.
– Det skulle kunna kan leda till ett elevantal på 30-35 i varje klass. Det är alldeles för stort för de elevgrupper jag har på skolan. Idealet skulle vara 24-25, säger Pagrutrik Helgesson, GA-skolan.
Nu är klasstorlekarna i regel 20-22 elever, som mest 24.
– Vi redan i dag klasser på 28-29 elever. Vi har till och med åldersintegrerade klasser för att få det att gå ihop, säger Laid Bouakaz, rektor på Dammhagskolan.
De båda skolorna har redan samarbete i språkundervisningen.
– Vi kan göra ekonomiska och pedagogiska vinster i och med att vi har årskullar med likartade problem och likartade möjligheter, vi arbetar på samma sätt på de båda skolorna, säger Laid Bouakaz.
Våren 2008 gjordes en lokalutredning för bun, med slutsatsen att skollokalerna i tätorten är stora – klart över Skolverkets norm på tio kvadratmeter per elev. Den utredningen ledde dock inte till något beslut, och pekade inte ut någon särskild lokal att göra sig av med.
– Det är inte prioriterat nu, men i nästa steg kommer det här med lokalerna. Det är fastighetskontoret som äger den frågan, säger Lisa Flinth.
Det återstår också att se om all undervisning ska flyttas: tveksamt, eftersom flera av specialsalarna på GA är i gott skick.
Riktningen för flytten är i alla fall given:
– Ska man göra verksamhetsförändringen till hösten är det enda realistiska alternativet att flytta elever från GA till Dammhagskolan. På GA krävs stora ombyggnader, och det hinner vi inte, säger Lisa Flinth.
Tidigare har folkpartiet – bland andra – velat stänga Dammhagskolan. Det kommenterar inte gärna Lisa Flinth.
Känns det bra att stänga den andra innerstadsskolan i stället?
– Det som är jätteviktigt är att blir en bra kvalitet i verksamheten. Det är inte prioriterat var man går i skola.
Kommentarer