Flerspråkiga barn har lättare att lära
Flerspråkiga barn har lättare för inlärning, och får bättre minne. Det är slutsatser från den forskare SD hänvisar till, när de vill avskaffa modersmålsstödet i förskolan.
LANDSKRONA. Flerspråkighet är det normala tillståndet, enspråkighet är konstgjord. Det är en av slutsatserna som Gisela Håkansson, professor i lingvistik vid Lunds universitet, dragit i sin forskning.
Landskrona är en av flera kommunfullmäktige hon varit med i. Inte hon personligen, men som auktoritet enligt Sverigedemokratiska motioner som vill avskaffa modersmålsstöd i förskolan.
– Jag har hört henne på Vetenskapsradion söndag 6 juni 2004. Där sa hon att ”en ofta upprepad myt är att man bygger alla språk på sitt modersmål”, förklarar Stefan Olsson, (SD), en av undertecknarna i Landskrona.
Detta bekräftar Gisela Håkansson; hon skrev det 2003 i sin bok ”Tvåspråkighet hos barn i Sverige”:
– Det finns inte någon kausal relation mellan kunskaper i hemspråket och kunskaper i svenska. Man blir inte bättre på svenska för att man är bra på hemspråket.
Enligt motionen ifrågasätter hon i sin forskning nyttan med modersmålsundervisning – som grund för att tillgodogöra sig annan undervisning.
– Det är väldigt dumt att dra in mig där, för jag har aldrig ifrågasatt att det är bra med modersmålsstöd.
– Vad jag har ifrågasatt är att man måste kunna ett begrepp på sitt modersmål innan man lär sig det på svenska, säger Gisela Håkansson.
Hon hörde exempelvis talas om en förskola där personalen inte vågade prata om ”mormor” på svenska, förrän hemspråksläraren kommit dit för att översätta.
– Det är rappakalja. Man lär sig varje språk för sig.
Det som inte står i motionen är Gisela Håkanssons mer generella slutsatser av flerspråkighet; de positiva.
– Man får bättre minne, man får inte Alzheimers, man har lättare att lära sig både matematik och språk. Men de verkar inte ha brytt sig om det, att flerspråkiga blir bättre i skolan.
Enligt kanadensisk forskning håller flerspråkighet tillbaka Alzheimers med i genomsnitt fem år.
Stefan Olsson har uppfattningen att forskarna tvistar om nyttan med hemspråk; hälften är för, hälften emot.
– Det finns mer och mer forskning som visar att flerspråkighet faktiskt är nyttigt. Det finns i alla fall aldrig någon som sagt att det inte är bra. Det där är någon gammal attityd, säger Gisela Håkansson.
Å andra sidan ser hon att samhällsutveckling går att andra hållet: allt mer strävar efter flerspråkighet. I Lund finns till och med en trespråkig förskola.
En stor amerikansk studie har visat att de som får hemspråk klarar sig bättre i många skolämnen; inklusive majoritetens språk, engelska.
– Min forskning handlar mer om individen än om skolans roll, jag har inte tittat på hur det påverkar betygen, säger hon.
Stefan Olsson tvivlar på att motsvarande SD-motion gått igenom i någon annan svensk kommun:
– Du hörde ju vilket motstånd det blev, och vilka etiketter vi fick, säger han.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus