Rensa ogräs – annars inga pengar
I Landskrona har politikerna beslutat att alla som får socialbidrag måste arbeta som praktikanter. Men Alsibahi Lamyaa och Hiam Radha från Irak tycker att praktiken är meningslös. Att rensa ogräs tillsammans med landsmän öppnar inga vägar in i det svenska samhället.
Bildmaterial
Alsibahi Lamyaa och Hiam Radha är kritiska mot praktiken som inte ger dem kontakt med några svenskar.
LANDSKRONA. I rabatterna vid Karlslundsbadet går Alsibahi Lamyaa och Hiam Radha och klipper av grenar, rensar ogräs och krattar.
Det är inget arbete de har utbildning för. Men de är tvungna att göra sina praktikveckor på parkförvaltningen, annars blir det inga socialbidrag från kommunen i sommar.
Alsibahi Lamyaa och Hiam Radha är kritiska. Inte mot att de måste praktisera, men mot hur praktiken är upplagd. De ser inte hur arbetet på något sätt kan öppna dörrar för dem in i det svenska samhället.
– Vad har vi för nytta av den här praktiken? Vi pratar samma språk. Vi bara går här. Vi vill gärna ha kontakt med svenskar men vi träffar inga, säger Alsibahi Lamyaa, genom tolken Dhia al Subahi.
Alsibahi kom till Sverige från Irak för sex månader sedan och har läst svenska för invandrare i Landskrona i en månad. Men nu har skolan sommaruppehåll.
– Den svenska jag hann lära mig har jag hunnit glömma bort medan jag gått här, säger hon.
Under praktikveckorna pratar hon knappt någon svenska alls. Hiam Radha som arbetar vid hennes sida är också från Irak och har också uppehåll från sfi-undervisningen. Faktum är att nästan alla i arbetslaget är från Irak.
På morgonen visar handledaren dem vad de ska göra och sedan går de i stort sett själva.
Den här förmiddagen har kvinnorna fått på sig gula reflexvästar. Det brukar de inte ha. Några andra arbetskläder än handskar tillhandahåller nämligen inte kommunen.
– Det händer när vi är ute och rensar ogräs att folk kommer fram och frågar vad vi gör. Det syns ju inte på oss i våra vanliga kläder. Men vi kan inte förklara för vi kan inte språket och det finns ingen som kan förklara åt oss, säger Alsibahi Lamyaa.
I Irak studerade hon management. Hiam Radha arbetade som undersköterska. Det här är första gången i deras liv de ägnar sig åt parkarbete.
– Det känns konstigt i vår ålder. Det här är något som vore bättre för ungdomar. Jag har själv två söner som sökt sommarjobb men inte fått något, säger Hiam Radha.
– Det vore bättre om vi kunde vara någonstans där vi träffade folk, där vi kände att vi kunde göra nytta, säger Alsibahi Lamyaa.
