"Utmaningen är att hela tiden bli bättre"
Som liten ville Landskronapågen Anders Kungsman bli präst, professor eller clown. Han blev skådespelare med egen teatergrupp. Nu har han och kollegan Per Ullberg har precis invigt sin egen scen.
Bildmaterial
Anders Kungsman i skådespelartagen.
Anders Kungsman.
TISDAGSGÄSTEN
Anders Kungsman
Landskrona. Öresundsteatern står det tryckt med stora bokstäver på fönstret ut mot Slottsgatan. Inte undra på att Anders Kungsman är stolt. Lokalerna är nyrenoverade, ljusa och inbjudande. Förra veckan var kommunalrådet Torkild Strandberg här och invigde.
— Jag erbjöd honom att recitera en text av Shakespeare som jag hade med mig, men han avböjde, säger Anders Kungsman leende.
Som liten Landskronapåg var det emellertid inte Shakespeare som fångade Anders Kungsmans intresse, utan sågspån och clowner. Hans tidigaste sceniska minnen är från manegen.
— Jag var fullkomligt fascinerad av cirkus när jag var liten och kunde sitta och rita clowner hur länge som helst, berättar han.
Med Skånska teaterns föreställningar i början av 1980-talet började Anders Kungsmans teaterintresse vakna på allvar.
— Det fanns så mycket fantasi och lek i deras produktioner. Det genomsyrade verkligen allting de gjorde. Det har jag med mig än i dag när jag jobbar med teater.
Anders gick med i Landskronas amatörteaterförening Harlekin under högstadiet. Två föreställningar han medverkade i gjorde särskilt starkt intryck.
— Robin Hood var en jättesatsning med inhyrda husarer som red på riktiga hästar och allt möjligt. Vi bodde ute i ett stall på spelplatsen för att skydda ljud- och ljusutrustningen. På nätterna hittade vi på en massa hyss. Vi tjuvred på hästarna, trots att det var strängt förbjudet.
I projektet Landskronapågen samverkade ungdomar, amatörer och proffs under tre år. Under de två första åren fick ungdomarna ägna sig åt teaterträning och dans i alla dess former. Det sista året mynnade ut i en teaterpjäs som fick namnet Landskronapågen i Afrika. Anders Kungsman var scenografiassistent.
— Det var en gigantisk föreställning. Vi hade en scenograf, Stefan Astvik, som helt saknade begränsningar. Jag minns att han en gång ropade till ensemblen: Nu ska vi etablera Afrika! Vi skaffar en riktig elefant som går över scenen!
Någon elefant blev det inte i Landskronapågen, men väl riktig sand som Anders Kungsman och de andra i ensemblen stal från stranden i Skanör-Falsterbo.
— Så får man verkligen inte göra, men det är väl preskriberat nu, säger Anders roat.
Anders Kungsman hann gå alla terminer utom den sista på Olympiaskolans teaterlinje i Helsingborg innan han hoppade av och flyttade till Stockholm som 18-åring.
I Stockholm blev det jobb i hemtjänsten, teater och fester.
— Vi var ett härligt gäng där som spelade teater och festade mycket. En gång skickade mina föräldrar pengar till en kostym jag skulle köpa till min systers bröllop. Jag festade upp alltihop, så det var bara för mina föräldrar att skicka mer pengar, säger han.
Efter en tvåårig teaterutbildning på Skara Skolscen, där Anders träffade sin framtida kollega Per Ullberg, fick han sitt första betalda skådespelarjobb. Scenen var dåvarande Jönköpings länsteater, nu mera Smålands Musik & Teater. Efter några år i Jönköping återvände Anders till Landskrona. Ambitionen var att komma med i Nya Skånska teatern, men det ville sig inte riktigt och 2003 lade teatern ner sin verksamhet.
— Jag och Per Ullberg märkte att det plötsligt fanns ett utrymme att fylla efter Nya Skånska Teatern. Landskronaborna var ju vana att ha en teater att gå till. Så vi startade Öresundsteatern 2005 och sedan har det rullat på.
Efter flera uppmärksammade föreställningar som Hitlers Barndom och The Big Bög Show har Öresundsteatern alltså nu fått sin egen scen, en dröm för många frilansande skådespelare. För Anders Kungsman och Per Ullberg har den blivit sann.
Vad är det som driver dig som skådespelare idag?
— Jag vill beröra människor med det jag gör. Den dag jag slutar beröra lägger jag av. När det gäller min egen utveckling som skådespelare så är drivkraften att hela tiden bli bättre. Man måste våga kasta sig ut och satsa det där lilla extra för att det ska bli bra. Det kan ju aldrig gå mer än åt helvete, säger Anders Kungsman.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus