Fler bidragstagare ska ut i praktik
Kommunen kraftsamlar för att hitta praktikplatser till alla med socialbidrag. Sedan i våras har antalet platser ökat med hundra. Någon utvärdering har inte gjorts men både FP och M vill utöka modellen. Oppositionsrådet är kritiskt och menar att praktikanterna tvingas till underbetalt arbete.
LANDSKRONA. Tar du emot socialbidrag? Då måste du också göra en motprestation i form av praktikarbete. Inför förra valet drev Folkpartiet hårt linjen om obligatoriskt praktikarbete för personer med försörjningsstöd. Men inte förrän nu börjar modellen hitta sin form, enligt vuxennämndens ordförande Mattias Adolfsson (FP).
— Det har varit ett tungt arbete att skaka fram praktikplatser. Det har varit olika diskussioner om hur praktiken ska vara utformad. Nu börjar vi få till det, säger han.
Kommunen har sedan i våras anställt tre nya så kallade praktikanskaffare. Enligt den senaste mätningen, sista augusti, är 242 Landskronabor inskrivna i aktivitet hos arbetsmarknadsenheten. Det är en ökning med omkring hundra personer jämfört med mätningen i april.
Någon utvärdering av modellen har inte gjorts, men Mattias Adolfsson är övertygad om fördelarna.
— Av flera anledningar. En individ som bara går hemma bryter ner sig själv och mår dåligt. För barn tror jag det är viktigt att se föräldrarna göra något, det blir ett symbolvärde. Och framför allt är allt arbete kompetenshöjande.
Tidningen skrev i somras om en grupp praktikanter som var kritiska till sina arbetsuppgifter; att rensa ogräs i kommunens rabatter. De menade att arbetet var meningslöst och inte öppnade några vägar in i samhället. Men Mattias Adolfsson säger emot.
— Allt är bättre än att sitta hemma och titta på tv.
— Det här är ett arbetssätt som vi vill ska öka. I slutändan ska alla som får försörjningsstöd utföra praktik, såvida man inte har någon sjukdom som hindrar en, säger han.
Kommunalrådet Torkild Strandberg (FP) håller med.
— Det är ett systemfel att betala människor för att inte göra något. Det är ett absurt system. Alla mår bra av att göra något, att bidra med något, säger han.
Vilka arbeten passar som praktikplatser tycker du ?
— Jag vänder mig mot hittepåjobb, jobb som inte efterfrågas. Det ska vara jobb som har ett samhällsvärde.
Även kommunalrådskollegan Cecilia Brorsson (M) vill se en utökning av modellen.
— Vi är helt överens. Om man är beroende av stöd ska man göra någon nytta tillbaka. Men det är också för personens egen skull, att få komma ut, att göra något kompetenshöjande.
Finns det inte risk för att de här personerna blir utnyttjade?
— Nej, absolut inte. Det här är inte konstigare än att göra något annat jobb. De flesta är inom omsorgen och där finns folk som tar emot dem, säger hon.
Något formellt regelverk för hur praktikplatserna ska vara utformade finns inte enligt Carina Jording, enhetschef på kommunens arbetsmarknadsenhet. Men ett avtal upprättas där praktikföretagen förbinder sig till samma arbetsrättsliga ansvar som för vanliga anställda.
— Det ska vara en schysst arbetsplats och man måste kunna avsätta en arbetsledare. Om det är en kommunal praktik måste det först till en diskussion med facket. Det får inte ersätta ett reguljärt arbete. Därför får det inte förekomma ensamarbete. Om praktikanten inte kommer en dag ska inte arbetsplatsen påverkas, säger hon.
För den praktikant som uteblir från sin tilldelade arbetsplats uteblir också bidraget. Arbetsgivarna skickar regelbundet in närvarorapporter.
— Vi är ganska hårda med närvarokontroller. Det här ska vara ett sätta att normalisera förhållandet till arbetet, att komma in i sysselsättning, säger tillförordnade socialchef Annette Linderg-Mohlin.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus