Tummen upp för lärlingsutbildningen
Efter ett år konstaterar skolledningen att satsningen på en lärlingsutbildning slagit väl ut. Marcus Manglind är en av de elever som lockades till Selma Lagerlöfgymnasiet. Tre dagar i veckan är han på lasarettet i Landskrona. "Han är som en kollega", säger undersköterska Eva Johansson.
Bildmaterial
Efter snart två månader på lasarettet har Marcus Manglind lärt sig de flesta rutiner. Här kollar han bland annat blodtrycket på en nyanländ patient.
landskrona. Två dagar i skolbänken och tre dagar ute i verkligheten. Försöket med lärlingsutbildning på Selma Lagerlöfgymnasiet har fallit väl ut och förväntas bli en permanent utbildning inom ett par år.
– Vi fångar elever som vi inte skulle haft annars, säger Ditta Schlöser som är gymnasielärare och lärlingsutvecklare.
Hon har märkt att många skoltrötta elever som är ute på arbetsplatserna plötsligt tycker att det är roligt med teori när de kommer tillbaka till skolan.
Försök med lärlingsutbildning pågår i hela landet. Utifrån de ramar som Skolverket har bestämt. Men enligt Ditta Schlöser ligger Selma Lagerlöfgymnasiet i Landskrona i framkant i arbetet att utforma riktlinjer och dokumentation för utbildningen. Och hon delar gärna med sig av skolans erfarenheter till andra kommuner.
– Det räcker att uppfinna hjulet en gång, konstaterar hon.
Enligt Skolverkets direktiv är det upp till det enskilda gymnasiet att bestämma om kärnämnena. Om man vill ha en studieförberedande utbildning eller inte.
– Vi valde att ha med alla kärnämnena i utgångsläget, säger rektor Jan Fransson. Det är naturligtvis bättre att vara förberedd för att kunna läsa vidare. Och vi har inte haft någon som har velat välja bort något ämne.
En av de stora fördelarna med lärlingsutbildningen är, enligt skolledningen, att eleven är på samma arbetsplats under ett läsår. Till skillnad från den vanliga arbetsplatsförlagda utbildningen, apu, som bara pågår några veckor i taget.
– Nu får handledaren och eleven en chans att lära känna varandra och eleven blir en i personalen. Och efter ett helt år har man lärt sig jobbet och har en större chans till en fast tjänst, säger Jan Fransson.
En annan skillnad är, enligt Jan Fransson, att allt som eleven gör ute på arbetsplatsen dokumenteras. Istället för att alla moment prickas av i en bestämd ordning.
– Det kan bli jättekonstigt om vissa arbeten plötsligt inte finns tillgängliga enligt formuläret. Under ett år hinner de pröva på allt ändå.
De tre områdena som är aktuella för eleverna i lärlingsutbildningen är äldreomsorgen med hemtjänst och demensvård, LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade), socialpsykiatri samt sjukhus, bland annat på universitetssjukhuset i Lund.
– Vi har också en plats på ett äldreboende i Helsingör, säger Ditta Schlöser. Vi fick napp när var på värvningsrunda i Öresundsregionen.
För tillfället är det totalt 22 elever som går lärlingsutbildningen på Selma Lagerlöfgymnasiet. Förutom fem i första årskursen och elva i andra årskursen i omvårdnadsprogrammet, är tre elever i barn- och fritidsprogrammet och tre i restaurangprogrammet inne i lärlingsutbildningen från och med höstterminen.
Jan Fransson är medveten om att det är fler skolor som konkurrerar om färre elever. Och att det gäller att erbjuda attraktiva utbildningar.
– Vi måste vara på bettet. Och det tycker jag att vi är.
Kommentarer