Så tänjer Landskrona kommun på lagen
I Landskrona följer man inte socialtjänstlagen. Här tycker man att
socialbidragstagare ska ”ge någonting tillbaka”. Det är ett synsätt som inte
har något juridiskt stöd. Socialstyrelsen slog för flera år sedan fast att
många kommuner utnyttjar lagen på ett sätt som inte var tänkt. Men har sedan
dess inte agerat.
Bildmaterial
LANDSKRONA. I gårdagens tidning berättade flera socialbidragstagare om sin situation. Men redan i somras när vi skrev om personer som ansåg att deras praktik var meningslös klargjorde kommunalrådet Torkild Strandberg (FP) sin syn på vad motprestation innebär
— Det är en grundinställning från vår sida. Om man har behov av att samhället försörjer en så får man också ge något tillbaka. Det är en moralisk skyldighet, sade han till tidningen.
Så är det givetvis fritt för vem som helst att tycka. Men i samma stund man accepterar att lagar är till för att följas så gäller något annat. Socialtjänstlagen är i grunden en rättighetslag som ska hjälpa individen när det behövs. Det går att ställa långtgående krav men de ska vara kopplade till att den enskilde ökar sina möjligheter till egen försörjning. Åtgärderna ska vara kompetenshöjande.
— Man är exempelvis skyldig att söka arbete eller annan försörjning så fort som det går eller delta i vissa aktiviteter. Men det är inte samma sak som att ”ge tillbaka”, säger Kristina Eriksson, handläggare på Socialstyrelsen.
Landskrona kommun tänjer på lagen på flera olika sätt. Den paragraf man lutar sig mot när man säger att alla arbetsföra bidragstagare ska delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet är i första hand tänkt för ungdomar upp till 25 år. (Se sidoartikel) Och även om flera andra kommuner tillämpar paragrafen på ett lika vidlyftigt sätt rent åldersmässigt har vi vid en genomgång av ett stort antal kommuner inte hittat någon motsvarighet i hur långt man går rent generellt.
Av förarbetena till lagen framgår klart att kraven på att delta i kompetenshöjande verksamhet är tänkta för dem som står långt från arbetsmarknaden. Inte för dem som bedöms ha en möjlighet att relativt snabbt kunna hitta ett arbete eller få plats i en vanlig arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
Enligt samma förarbeten ska det dessutom göras en individuell bedömning innan någon sätts i aktivitet. Kraven ska vara relevanta och sakligt grundade efter vilka behov av kompetensutveckling den enskilde har. Dessutom ska insatsen vara under en tidsbegränsad pe- riod. Men i Landskrona finns sedan 2007 ett beslut på att hela gruppen – alla arbetsföra socialbidragstagare – ska delta 30 timmar i veckan så länge personen behöver socialbidrag. Flera berörda vittnar om att mycket av tiden bara sitts av för att uppnå de 30 timmarna.
— Kravet på 30 timmar i veckan rimmar dåligt med lagens intentioner, säger Tapio Salonen som är professor i socialt arbete vid Växjö universitet.
Dessutom säger man från vuxenförvaltningens sida att situationen för socialbidragstagaren ska vara så arbetslik som möjligt. Ett synsätt som bland annat används för att motivera den tidigare omskrivna karensdagen vid sjukdom. Men detta är motsägelsefullt. Lagen säger just att de som deltar i praktik eller kompetenshöjande verksamhet, enligt den paragraf Landskrona lutar sig emot, inte ska ses som arbetstagare.
Efter tidningens artiklar tidigare i höstas har länsstyrelsen inlett en tillsyn av socialtjänsten i Landskrona. Och på en punkt där kommunen bröt mot lagen har den redan ändrat sig efter våra avslöjanden. Ingen ska längre skickas ut på praktik eller annan aktivitet innan eventuellt bidrag är beviljat.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus