En dom som ingen är nöjd med
Bildmaterial
Landskrona. Tingsrättens dom känns rimlig och vettig. Resonemanget känns klart, redigt och logiskt.
Men hur bra den än är, så finns det människor som blir besvikna, arga och fulla av hat.
Det här kan vara en dom som ingen är nöjd med.
Tittar man i låtsasvärlden på internet möts man av ett så oresonligt hat att det i vissa fall är sjukligt. Bara att jag skrev den meningen kommer med rätt stor sannolikhet att leda till hatiska och spritt språngande galna kommentarer om mig som person.
Så är det i låtsasvärlden.
Och det är inte som jag gissar, jag har sett vad som skrivits om mig tidigare.
Domen blev offentlig klockan 11 på fredagen och det tog inte lång tid förrän det knappades hat på tangentbord runt om i Sverige.
Det går lite långsammare i den riktiga verkligheten.
På fredagseftermiddagen gick jag och snackade med en verklig person i Landskrona som träffar och pratar med många människor, dagarna i ända. En Landskronabo.
— De jag träffat tycker att ett år och tio månader var ett kort straff. Men många vet inte riktigt hur det gick till där på p-platsen, bara att det blev bråk och att en kvinna dog.
— Jag tror att en sån händelse gör att folk blir ännu räddare... jag vet inte hur ofta jag hört att folk är oroliga för att gå i stan.
Rädslan i Landskrona är tyvärr utbredd.
Den är inget påhitt.
Människor i Landskrona är bekymrade för våldet och otryggheten, många upplever att de inte kan röra sig fritt i stan. Och där nånstans tror jag att det finns en skillnad mellan verkligheten och den värsta dårskapen på internet.
I Landskrona finns otrygghet och bekymmer. På internet finns sjuka fantasier om massmord.
I Landskrona finns riktiga människor, på internet anonymitet.
Imanen i Islamiska församlingen i Landskrona, Othman Al Tawalbeh, säger att domen ska respekteras. Samt att han hoppas att alla ska se att det här handlar om en enskild händelse, om en enskild person som begått ett brott.
Det fungerar kanske i verkligheten.
Förra veckan, när rättegången avslutades, skrev jag så här:
"Vad hade hänt om 23-åringen stannat kvar på platsen, tittat till kvinnan, kallat på hjälp, ringt 112 och förklarat att det var en olycka? Om han hade gjort... nånting för att hjälpa till?"
Nu vet vi. Hans agerande efter händelsen plus att han fortsatte hålla sig undan och sedan ljög i polisförhören gör att tingsrätten inte tror på honom.
Men domen är, trots att den är vettig, kanske sådan att ingen blir nöjd.
23-åringen och hans anhöriga hoppades på ett frikännande, 71-åringen som förlorade sin livskamrat fick ett bantat skadestånd och väldigt många människor tycker nog att straffet är kort.
Och så har vi dårarna på nätet... De värsta hade inte ens varit nöjda om 23-åringen fått livstids fängelse.
