Kommunalrådet minns inte informationen
Kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg (FP) säger sig inte ha känt
till bristerna i kommunens upphandlingsrutiner förrän i början av sommaren.
Bildmaterial
Kommunalråd Torkild Strandberg (FP) har inget minne av att informationen framfördes på mötena i fråga.
Så säger lagen
Lagen om offentlig upphandling (LOU) är till för att se till att alla företagare behandlas på likvärdigt sätt när det gäller att leverera varor och tjänster till kommuner och andra myndigheter. Syftet med lagen är också att utnyttja konkurrensen på marknaden för att skattepengarna ska kunna utnyttjas så effektivt som möjligt.
Alla tjänster måste upphandlas enligt LOU. Om kontraktets värde är lågt eller det finns synnerliga skäl (till exempel oförutsedda händelser) så kan kommunen använda direktupphandling. Det betyder att tjänstemannen själv väljer ut några olika leverantörer som får lämna anbud som sedan ska vägas mot varandra.
När kontraktet är värt mer pengar måste jobbet ska annonseras ut, så att alla får chans att lämna anbud.
Ovanstående är fastställt i lag. Dessutom har Landskrona stad en upphandlingspolicy som slår fast beloppsgränser för när jobben måste annonseras ut till alla, och när det räcker att göra en direktupphandling. Gränsen har hittills varit tre basbelopp (127 200 kronor). Detta är på väg att ändras eftersom LOU nyligen har ändrats.
Enligt stadens upphandlingspolicy ska alla upphandlingar dokumenteras.
Det är inte enbart priset som styr vilken leverantör som vinner en upphandling. I anbudsförfrågan ska kommunen formulera vad det är man vill köpa så tydligt som möjligt. Där kan man skriva in andra villkor som leverantören måste uppfylla för att få jobbet – till exempel när jobbet ska vara utfört.
LANDSKRONA. – Den första kännedom jag fick om att det här var en fråga, var genom att en målerifirma skrev ett brev till kommunen. Det brevet kom för ett antal veckor sedan, under försommaren.
Strandberg förnekar att han skulle ha känt till bristerna i tre år – men kan inte med säkerhet säga att han aldrig har fått informationen.
– Jag är tämligen säker på att jag inte har fått den men jag är människa, det kan ha gått mig förbi. Jag har inte för vana att negligera kritik från revisionen. Har jag brustit i detta tar jag mitt fulla allvar för det men jag har inget minne av det, säger han.
Inte heller Stefan Johansson, tillförordnad stadsdirektör, eller oppositionsråd Niklas Karlsson (S) kommer ihåg att Stanco Thrana skulle ha tagit upp bristerna på mötena 2007 och 2008.
– Men Stanco Thrana har säkert rätt. Det är säkert precis som han säger, säger Niklas Karlsson.
Torkild Strandbergs förklaring till att han inte minns kritiken är att den inte har framförts skriftligen.
– Om det är så att revisionen finner skäl att kritisera hur vi bedriver upphandlingsverksamhet så är det ingenting som man informellt sitter och pratar om. Det går inte till på det sättet. Kritik framförs i skriftliga rapporter.
Kritik som framförs muntligt då?
– Det förekommer inte, vi arbetar inte på det sättet. Diskussionerna bygger på skriftliga granskningar där man har fått ett underlag.
Stanco Thranas förklaring till att informationen framfördes muntligen är att revisionen har saknat resurser för att göra en djupgranskning av upphandlingsrutinerna. Enbart djupgranskningar leder till skriftlig dokumentation.
Torkild Strandberg ifrågasätter revisionens prioriteringar.
– Om revisionen i sitt arbete uppfattar att upphandlingsverksamheten fungerar dåligt är inte det något som man säger på ett möte, utan det är en så allvarlig sak att det föranleder en rapport. Om man låter bli med ursäkten att vi saknar resurser, så är det mycket anmärkningsvärt, säger han.
Någonting har uppenbarligen inte funkat i kommunens granskning av sig själv. Var brister det?
– I så fall brister det hos revisionen. Jag kan inte tycka att jag har gjort fel för att jag inte har tagit del av en kritik som enligt min uppfattning inte har framförts.
Att omfattande brister framkommer genom att en entreprenör skickar ett brev till kommunen – vad säger det om kommunens granskning av sig själv?
– Vi måste titta närmare på det, för detta är oacceptabelt, säger Torkild Strandberg.
Elisabeth Englund arbetar med revisionsfrågor vid Sveriges kommuner och landsting, SKL. Enligt henne har förtroendevalda kommunrevisorer inget formellt, rättsligt ansvar att rapportera brister i kommunens verksamhet.
– Om de får nys om att något är fel så ska de slå larm. Gör de inte det är det naturligtvis illa men det kan inte bli några rättsliga följder, säger hon.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus