Kommunen förlorade tvist om bidrag till begravning
Kommunen förlorade tvist om bistånd för begravningskostnader. Men den tänker överklaga och fortsätter göra sin egen tolkning av Socialstyrelsens rekommendationer.
Ur Socialstyrelsens allmänna råd
Begravningskostnader täcks i första hand av tillgångarna i dödsboet. Om dödsboet saknar tillgångar helt eller delvis, bör socialnämnden ge ekonomiskt bistånd som möjliggör en värdig begravning. Hänsyn bör tas till allmänt vedertagna begravningstraditioner och i förekommande fall olika religiösa och etniska gruppers speciella önskemål om hur en begravning skall ordnas. Den avlidnes och anhörigas önskemål beträffande formerna för begravningen bör respekteras, om kostnaden är skälig.
Ekonomiskt bistånd till begravningskostnader bör motsvara kostnaden för en begravning i Sverige och i regel inte vara högre än ett halvt basbelopp.
I en förälders försörjningsskyldighet ligger även ett ansvar att efter förmåga stå för kostnaderna för ett barns begravning.
LANDSKRONA. Landskrona Posten skrev i juni om tvisten mellan dödsboet efter en Landskronabo och kommunen. När mannen dog visade det sig att han var så gott som utfattig. Någon försäkring som skulle täcka begravningskostnaderna fanns inte. Hans bror blev fullmaktsinnehavare för dödsboet och beställde den billigast möjliga begravningen. Någon gravsten blev det inte.
Fakturan från begravningsbyrån uppgick till 16620 kronor och i dödsboet fanns endast knappt 4907 kronor. Det fanns alltså en brist på 11713 kronor.
Brodern till den avlidne vände sig till kommunen för att få hjälp med att betala räkningen. En kommun skyldig att hjälpa till ekonomiskt om ett dödsbos tillgångar inte räcker för att täcka begravningskostnaderna.
Enligt socialtjänstlagen ska en kommun bidra med så mycket att det räcker till en värdig begravning. Och enligt Socialstyrelsens rekommendationer bör den bidra med upp till ett halvt basbelopp, det vill säga 21 200 kronor, för begravningskostnaderna.
Men Landskrona går efter egna regler. Här har man fattat beslut om att kommunen bara ställer upp med 31 procent av ett basbelopp, det vill säga högst 13 144 kronor.
Från den summan drog kommunen dödsboets tillgångar. Kommunens ansåg sig kunna bidra med 8 361 kronor. Mellanskillnaden har dödsboet inte kunnat betala. Därför har det tillkommit både försenings- och inkassoavgifter på 810 kronor.
Dödsboet överklagade och för några dagar sedan vann det framgång i förvaltningsrätten.
Rätten konstaterar att vuxennämnden inte ifrågasatt någon av de enskilda posterna för begravningen. Dessutom att totalsumman inte överstiger ett halvt basbelopp, det vill säga den av Socialstyrelsen rekommenderade gränsen. Därför ska Landskrona kommun betala mellanskillnaden och de extra avgifterna, totalt 4 162 kronor.
Vuxennämndens eget resonemang i fallet, att bidrag till gravsten kan medges med 19 procent och övriga begravningskostnader med 31 procent av ett basbelopp, köper förvaltningsrätten inte alls.
Vuxennämnden tänker dock med största sannolikhet inte följa Socialstyrelsens rekommendationer utan avser att överklaga.
– Vi har valt att biståndet ska fördelas på 19 procent av kostnaderna för en gravsten och 31 procent av övriga kostnader. Vi har gjort en omvärldsanalys och tittat på vad en enkel begravning kostar och då har vi lagt oss där. Vi tycker de summorna är rimliga, säger förvaltningschefen Annette Lindberg Mohlin.
När tidningen påpekar att Socialstyrelsen i sina rekommendationer säger att en kommun bör bidra med upp till 50 procent av totalkostnaden blir svaret rent matematiskt en smula märkligt:
– Totalt blir det 50 procent. Det finns andra kommuner som gör likadant som vi. Vi bygger det på erfarenhet. Vi får väl argumentera för det när vi ska överklaga. Det finns de som lagt hela summan på begravning och inte haft pengar till gravsten.
Annette Lindberg Mohlin säger att det under hennes två år som förvaltningschef inte funnits ytterligare ansökningar om bistånd för begravning.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus