Min tur göra en "Lindqvistare"
Lars Möller. Nu har jag lyckats göra det. Jag har gjort en "Lindqvistare" och därmed fört en tradition vidare som Landskronaidrottens samorganisation, Lisa, hoppades var begravd. Ni har säkert alla ställts inför det där man alltid fasar för. Att försöka undvika att göra ett fel så intensivt att det slutar med att man gör felet.
Jag har delat ut ett extra Lisastipendium. Ett misstag så uppenbart att det helt enkelt inte går att göra det. Om man inte heter Lasse Möller förstås.
När juryn, i vilken jag ingick, sammanträdde på torsdagen, så påpekade en av ledamöterna att min gode kollega Stefan "Limmet" Lindqvist för ett antal år sedan , när hans att i juryn, råkade få med elva namn i tidningen i stället för de stipulerade tio.
Detta föranledde dåvarande kassör att gå i taket då Lisa ju fick ställa upp med elva stipendier det året.
Jag lovade förstås att inte göra om misstaget och stålsatte mig verkligen då jag vet hur enkelt det är när man har jäkligt mycket att göra. Och samtidigt när man pysslar med helt nya arbetsuppgifter som jag gjort denna arbetsvecka då jag gjort debut som webbansvarig för hd.se/landskrona.
Jag kunde förstås inte avhålla mig för att berätta den lilla anekdoten om "Limmet" för flera av mina kollegor innan jag satte mig ner och skrev artikeln. Det skulle jag förstås avhållit mig för att göra. Att raljera över en kollegas misstag och sedan göra om det är värre än att vara BoIS-spelare och göra självmål mot HIF.
Nu är Lisas ordförande Gunnar Nilsson en snäll och trevlig man. När han ringde och påtalade misstaget lovade han på direkten att Lisa förstås skulle dela ut det där extrastipendiet. Han skällde inte ens lite på mig. Tvärtom verkade det som Gunnar fått ett rejält skratt.
Nu kostar detta förstås Lisa en extraslant men i långa loppet är det ju faktiskt så att det gynnar Landskronaidrotten. Ännu en ungdom får en chans att utveckla sig och blir dessutom uppmuntrad.
Uppmuntrad blev även kollegan "Limmet" Lindqvist när jag berättade detta för honom. Han mindes också med skräckblandad förtjusning den reaktion som drabbade honom från dåvarande juryns äldre herrar.
Gissningsvis får jag väl inte vara med i Lisajuryn fler gånger. I långa loppet blir det ju väldigt kostsamt om jag ska dela ut stipendier efter eget huvud. Lisa har ju knappast råd med att Möller gör en "Lindqvistare" varje år.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus