Pusslet polisen måste lösa snabbt

Flera angrepp, men få spår och inga misstänkta. Den senaste tidens laserattacker vållar problem för Landskronapolisen.

Visa Här har laserbeskjutningarna ägt rum på en större karta

– Det är svårarbetat. Tidigare talades det om ungdomsgäng och killar i 20-årsåldern. Men eftersom vi inte vet vem det är som genomför de här attackerna, om det är äldre eller yngre, är det svårt att gå vidare, säger tf närpolischef i Landskrona Karin Brokop.

Laserpekarna kan lysa på flera hundra meters håll. För en angripare är det lätt att försvinna i kvarteren kring Emaljgatan, där majoriteten av attackerna har ägt rum.

Vid flera av attackerna har polis, räddningstjänst och personal från hemtjänsten sett flera personer springa från platsen. En privatperson berättar att han såg flera gröna strålar, men i de flesta fall handlar det om en ensam stråle som har lyst in i bilar eller träffat fotgängare. Det rör sig om fler än tio angrepp och minst ett 20-tal personer som har attackerats. Sannolikt fler.

Trots det finns ingen misstänkt.

– Problemet är att när de lyser ser vi inte vem det är eftersom vi inte får kolla direkt mot lasern. De som skjuter mot allmänheten hinner ofta lämna platsen innan vi kommer dit, säger Karin Brokop.

Flera av de angripna som har fått laser i ögonen har bländats tillfälligt. Efteråt har de klagat på smärtor i ögonen och några har fått uppsöka läkare. En väktare klagade på en klibbig känsla i ögonen.

Lasern är extra skadlig i mörker när pupillen är vidgad. Det polisen gör centralt i Skåne är att utrusta 1 500 poliser i yttre tjänst med skyddsglasögon mot grön laser. En utbildning startar till hösten. Undantaget är nordvästra Skåne där utbildningen startade redan i måndags.

Det är ett beslut vi fattade efter händelserna i Landskrona och sedan även en person i Helsingborg blivit belyst med grön laser, säger Ann-Christin Jarlung, informatör vid polisen i Nordvästskåne.

Redan nu är alla bilar utrustade med de gula skyddsglasögonen. Skillnaden nu är att glasögonen blir personlig skyddsutrustning. Men glasögonen skyddar inte helt mot en laserstråle.

– Även med skyddsglasögonen på ska du inte titta direkt mot lasern. Det är inte heller alltid man hinner få på sig glasögonen. Personalen som jobbar i yttre tjänst får i stället rådet att försöka ta sig från platsen, säger Ann-Christin Jarlung.

I brist på ledtrådar och få tips från allmänhet jobbar polisen nu förebyggande.

– Det vi kan göra är att patrullera i området, men vi har inte fler poliser än vanligt på plats. För att få en misstänkt måste vi hitta en laser. Det kan vi nästan bara göra om vi visiterar någon, säger Karin Brokop.

Vid den första attacken, natten till måndagen den 23 juli, visiterade polisen ett tiotal personer, en insats man senare fick kritik för. Vid tillfället beordrades inte färre än sju polisbilar till Koppargården. Då hittades inga laserpekare, däremot ett knogjärn, vilket är ett brott mot vapenlagen.

– För att vi ska kunna visitera någon måste vi misstänka att de har vapen eller andra farliga föremål. Även om laserpekarna kan ge skador som gör att de kanske skulle vapenklassas, räknas de inte som vapen, säger Karin Brokop.

Det försvårar polisens arbete ytterligare och komplicerar pusslet som utredarna måste lägga för att lösa angreppen.

Katarina Höije
katarina.hoije@hd.se 042-489 92 49