Allt färre lockas till yrkesprogrammen

Intresset för yrkesprogrammen i Landskrona är fortsatt svagt. "Det är ett fåtal program som lockar lika många som tidigare", säger Christian Olsson, gymnasiechef vid Landskrona stad.

När gymnasieskolan gjordes om inför läsåret 2011/2012 blev det nya förutsättningar för de yrkesförberedande programmen. För att få högskolebehörighet var studenterna tvungna att läsa till vissa ämnen. Med förändringen dalade intresset.

– Trenden håller i sig, säger Christian Olsson som är gymnasiechef vid Landskrona stad.

Innan skolreformen valde sex av tio elever i Landskrona något av de yrkesförberedande programmen och fyra av tio valde något av de teoretiska. Nu är det tvärt om.

– Det är bra att en större andel går på högskoleförberedande program eftersom vi generellt sett har en lägre andel högskoleutbildade i befolkningen i Landskrona. Men samtidigt är flera av yrkesutbildningarna viktiga för rekrytering för företag och Landskrona stad, säger Tomas Johansson, utbildningschef vid Landskrona stad.

I det sammanhanget lyfter han fram vård- och omsorgsprogrammet.

– Om inte fler ungdomar väljer utbildningen blir det en rejäl kris inom vård- och omsorgssektorn. Vi har tagit in runt åtta studenter. Men vi skulle utan vidare kunna ta in 30, säger han.

Men det är inte bara i Landskrona som intresset för de yrkesförberedande programmen är svalt visar en rundringning. Läget är detsamma i Malmö, Helsingborg och Kristianstad. I Lund vänder kurvan uppåt.

Byggprogrammet är ett av yrkesprogrammen i Landskrona som inte förlorat så många elever. I stället brottas man med andra problem.

– Det är tufft att få ut eleverna på arbetsplatserna, säger Mathias Jostvik, rektor på Enoch Thulingymnasiet.

Om skolan inte kan fixa en praktikplats är man skyldig att ordna arbetsuppgifter på skolan som motsvarar en praktikplats.

– I möjligaste mån jobbar vi i projekt för Landskrona stad, de får renovera tak på olika byggnader. När vi gör projekt inom kommunen är det i skolans klimat. Det blir något annat att komma ut som ensam elev till ett arbetslag med äldre killar, gubbar och tjejer som sätter dagordningen, säger Mathias Jostvik.

Nu planerar skolan för ett nytt praktiksystem.

– Vi väljer att låta tvåorna ha två praktikdagar i veckan. Treorna ska ha tre dagar i veckan. Vi tror att det ger en bättre närhet till branschen.

Tidigare har praktiken legat i block om sex respektive nio helveckor fördelat på årskurs två och tre.

Daniel Samuelsson/City