Skolan följer svensk lag
Vad säger skollagen om hur skollunch ska serveras i Sverige? Är Landskrona Praktiska gymnasiums agerande enligt lagboken?
– Ja. Det finns ingen lag som kräver att en gymnasieskola ska servera skollunch, men skolan kan välja att göra det, säger undervisningsrådet Claes-Göran Aggebo på Skolverket.
– När det gäller grundskolan däremot så ska man enligt lag servera skollunch.
Men om man serverar skollunch gäller samma sak för gymnasiet som för grundskolan. Lunchen ska vara näringsriktig. Men det finns inget krav på mer än en rätt och inget krav på hur djuren ska vara slaktade.
Så om man av någon anledning inte gillar skolmaten, så får man låta bli att äta eller nöja sig med sallad och smörgås?
– Ja, så enkelt är det. Uppfyller lunchen de kriterier som ställs räcker detta. Skolorna och kommunerna har inga andra krav på sig. Man kan servera halalkött om man så önskar, säger Claes-Göran Aggebo.
I Landskronas kommunala skolor har man en något mjukare linje. Här serveras alltid två rätter.
– Vi har alltid ett vegetariskt alternativ som varmrätt, säger Charlotte Hansson, kostchef på Landskrona kommun.
Regeln för grundskolan är att bäst och billigast leverantör gäller. Det förekommer halalslaktat fågelkött i Landskronas skolor och har så gjort i ett antal år.
– Vi har inte gjort några ändringar i vår hantering de senaste åren, säger hon.
Senast frågan var uppe var i april i fjol. Då protesterades det mot att kommunen serverade just halalslaktat kött utan att informera eleverna om detta.
Att den svenska skolan ska vara icke-konfessionell, det vill säga utan religiös påverkan på eleverna, omfattar inte skolmaten.
– Mycket annat i undervisningen, exempelvis hur skolavslutningar ska gå till, omfattas av lagen. Men inte skolmaten, den bedöms inte ha den betydelsen, säger Claes-Göran Aggebo.



