Läsarbrevet: När farmor växte upp i början på 1900-talet Del 2
Bildmaterial
Här en bild tagen vid det lilla huset 1914 i Elleholm. Från vänster till höger: brevskrivarens mor, hennes föräldrar som varit mejerska respektive mejeriföreståndare på Lösens mejeri utanför Karlskrona samt brodern. Morfar dog samma år som brevskrivaren
Läsarbrev. Farmor gick dels i småskolan dels i storskolan i Elleholm, totalt sex år. "Husförhör" förekom bara sporadiskt. 7 år var barnen när de började skolan. Barnen gick barfota eller i tofflor utan strumpor till skolan. Farmor hade en smörgås med sig till lunchrasten plus en flaska mjölk. Det vanligaste pålägget på smörgåsen var ett stekt ägg.
Alla gick till fots på vägen på den tiden. Vuxna gick också till fots till affären, till närmaste samhälle eller till kaffekalas. 10 kilometer enkel väg var inget som lät avskräckande.
De vanligaste lekarna för barnen på den tiden var "ta fatt", "leka affär" eller leka med stenar eller bygga med pinnar. Stenar användes som pengar när man lekte affär. Riktiga leksaker fanns inte utan barnen fick hålla tillgodo med naturens egna "leksaker".
Flickorna hade klänningar, aldrig byxor och när flickorna skulle vara fina bar de ett vitt förkläde utanpå klänningen. Pojkarna hade omsydda eller avklippta byxor som pappan hade haft tidigare. Kristendom var ett viktigt ämne på den tiden, så också stavning, skrivning och räkning. Alla barn fick lära sig en psalmvers i veckan utantill!
När Farmor blev 14 år började hon läsa "hos prästen". Prästen började med konfirmationsundervisningen på hösten och alla barn gick en gång i veckan under höst- respektive vårterminen. Farmor fick gå i kyrkan varje söndag. Konfirmationen ägde rum i maj månad året därpå. Det viktigaste var att kunna bibeln och rabbla upp psalmverser.
När farmor konfirmerades i Elleholms kyrka så fick hon och övriga flickor köpa en vit klänning och vita skor. Detta var första gången som flickorna var riktigt "fina". Allt var strikt och barnen var rädda för lärare och präster på den tiden. Aga förekom med både spö och örfil.
På landet förekom det oftast B-skolor, det vill säga att det fanns olika åldersklasser i samma lektionssal. Läraren eller lärarinnan gick mellan klassrummen. De äldre eleverna hjälpte de yngre. Om det var en mindre by med få elever så gick alla eleverna i samma klassrum. Läraren/lärarinnan bodde oftast i ett rum i skolhuset på landet.
Efter skolan började farmor arbeta på Hofgården i Elleholm. Det blev först som piga i köket, sedan som "köksa" och till slut som "husmor". Man lagade mycket mat på den tiden på större gårdar och med 12 timmars arbetsdag! På Herrgårdarna hade man fester och det var mycket personal anställda i både kök och ladugårdar.
När farmors bror Viktor, som var motorfantast, köpte sin första bil i mitten av 1920-talet, så fick farmor följa med på en biltur till Stockholm. Det var en stor grej då och väldigt riskabelt. Bilarna kunde lätt få motorstopp! De körde i en öppen bil, typ sportbil och det tog flera dagar att bila upp till Stockholm. Det blev sex stycken punkteringar under resans gång.
Denna resa från lilla Mörrum upp till Stockholm och åter, blev farmors största händelse som ung flicka före vigseln. Hon pratade om bilresa många gånger.
På den tiden och allt sedan 1700-talet så hade alla familjer i kyrkbyn sin givna plats i kyrkan. Detta gällde speciellt i mindre samhällen. Farmors föräldrar hade en fast plats i kyrkan och det var stor skam om inte denna plats var besatt under gudstjänsten varje söndag. Farmors far var kyrkovärd i Elleholm, så ofta fick farmor gå till kyrkan för att bänkplatsen inte skulle stå tom. Farmor lärde sig spela orgel och gick ofta i kyrkan och kunde sin bibel.
