Tio miljoner illegala invandrare i USA
Sedan sin begynnelse har USA varit ett invandrarland. Idag får landet dock fler illegala än legala invandrare. De får jobb - men har de rätt att vara kvar? Runt en tredjedel av Kaliforniens invånare är födda utomlands. Kalifornien har också fler invandrare än någon annan amerikansk delstat. Många av dem är dock här illegalt. Det ställer delstaten inför ett dilemma: har barn till illegala invandrare samma rätt att gå i skola som alla andra barn? Deras föräldrar får ju egentligen inte vara här och betalar inte heller skatt. Kalifornien har bestämt sig för att barnens väl och ve kommer först, så alla barn får gå gratis i kommunala skolor. Delstaten har också beslutat att ge de illegala invandrarnas barn samma chans till högskoleutbildning som andra ungdomar. Alla ungdomar som bor i Kalifornien betalar därför samma låga avgift på delstatens universitet, vare sig de och deras föräldrar är här legalt eller ej.
ANDRALEDARE. Ungdomar från andra delstater tycker det är orättvist att de tvingas betala en högre årsavgift på Kaliforniens universitet än de ungdomar som egentligen inte har rätt att bo där. Det finns dock ingen salomonisk lösning på den illegala invandringen, och politikerna vill inte ingripa för att stoppa de illegala invandrarna.
Man kan förstå varför. Det skulle bli utomordentligt kostsamt att bevaka hela USA:s sydgräns så noga att ingen kunde smyga sig över den. Därtill kommer ett kanske större problem: USA behöver de illegala invandrarna. Inte staten förstås, men näringslivet. De illegala invandrarna finns överallt och sköter de jobb som ingen annan vill ha. De plockar jordgubbar, apelsiner och annan frukt under förhållanden som är ofta så grymma att de borde förbjudas. (Journalisten Eric Schlosser har dokumenterat deras liv i sin bok Reefer Madness. Arbetarna jobbar 10-12 timmar om dagen och bor under lägerliknande förhållanden. När de är sjuka kan de inte gå till doktorn eftersom de är rädda för att bli upptäckta och tillbakaskickade till sina hemländer.) De illegala invandrarna är städare, byggnadsarbetare, sophämtare, diskare, de jobbar i stormarknader, snabbmatsrestauranger och städar folks hem. Sammanlagt uppskattas en tredjedel jobba inom tjänstesektorn, medan 16% är byggnadsarbetare och 3% är jordbruksarbetare.
Det var inte förrän ganska nyligen som den illegala invandringen tog fart. Sedan mitten av 1990-talet beräknas USA varje år ha fått fler illegala än legala invandrare. Enligt forskningsorganisationen Pew Hispanic Center finns det idag runt 10 miljoner illegala invandrare i USA; de flesta av dem mexikaner. Medan USA-födda invånare och legala invandrare har en allt högre utbildningsnivå kännetecknas de illegala invandrarna av sin relativa brist på utbildning: hälften har inte gått ut gymnasiet.
De skyr dock inte arbete, även om de tjänar mindre än andra arbetstagare. Arbetsgivarna frågar i sin tur inte efter några papper. Frågar man inte slipper man känna till den obekväma sanningen, och förresten är det lättare att ha illegala invandrare som anställda: de ställer inte till med några bekymmer.
Just detta är USA:s dilemma: landet behöver sina illegala invandrare. Men ingen vill riktigt erkänna det, för det skulle ju vara samma sak som att sanktionera lagbrott. Ändå tycker vi konsumenter om vår billiga frukt, och arbetsgivarna tycker om sin billiga arbetskraft. USA:s medelklassfamiljer tycker om sina städerskor som är idoga, samvetsgranna och inte kräver några arbetsgivaravgifter eller semesterdagar. Både de folkvalda och gemene man vet att landet skulle fungera sämre utan de lagbrytande invandrarna: vem skulle då ta hand om de sämsta jobben?
Elisabeth Braw
San Francisco
