”Straffskatt” på betydande samhällsnytta
37 lärare i Ängelholm efterbeskattas för den ersättning de fått för att ha handlett lärarkandidater. Kommunen får pengar från högskolan för att den tar emot studerande som går lärarutbildning. Pengarna har fördelats till de lärare som handlett kandidaterna. En del har använts för inköp av privata datorer. Andra har valt andra lösningar. Skattemyndigheten har underkänt upplägget. Kommunen tvingas nu betala sociala avgifter på summan. Lärarna måste ta upp ersättningen som skattepliktig inkomst. Det finns inte mycket att invända mot detta så som reglerna nu är. Hela upplägget verkar illa genomtänkt. En misslyckad skatteplanering.
INBLICK.
37 lärare i Ängelholm efterbeskattas för den ersättning de fått för att ha handlett lärarkandidater. Kommunen får pengar från högskolan för att den tar emot studerande som går lärarutbildning. Pengarna har fördelats till de lärare som handlett kandidaterna. En del har använts för inköp av privata datorer. Andra har valt andra lösningar.
Skattemyndigheten har underkänt upplägget. Kommunen tvingas nu betala sociala avgifter på summan. Lärarna måste ta upp ersättningen som skattepliktig inkomst. Det finns inte mycket att invända mot detta så som reglerna nu är. Hela upplägget verkar illa genomtänkt. En misslyckad skatteplanering.
Desto mer intressant är den principiellt viktiga fråga som saken väcker. Och den gäller hur samhället via skattsedeln signalerar till de många som åtar sig insatser utöver sitt ordinarie jobb. Det gäller föreningsledare i idrottsrörelsen, styrelseuppdrag i ideella organisationer och liknande. Den ersättning som dessa får beskattas ofta med både statliga inkomstskatt och kanske fem procent till i värnskatt. Mer än halva ersättningen försvinner i skatt. Det är inte särskilt uppmuntrande. Arbetet sker nästan alltid på fritiden och kanske kvällstid. Samhället uppmuntrar inte precis sådana initiativ.
När inte det allmännas pengar är inblandade, svalnar intresset fort för andra angelägna samhällsåtaganden. Rikspolischefen vill att polisen slutar utreda cykelstölder och klotter. Tanken är att spara resurser att sätta in mot annan, värre brottslighet. Medborgarens cykel betraktas i detta sammanhang som försumbar. För den som drabbats är förlusten desto mer kännbar.
Å ena sidan struntar samhället i medborgarens bekymmer, i den andra jagar myndigheter medborgaren för extrainkomster som gjorts på välkommet frivilligt extra arbete med stor samhällsnytta.
Detta skorrar falskt och undergräver viljan att göra en angelägen insats till glädje och nytta för andra.
Nu är skattesystemet sådant att insatser av den här typen i praktiken ”straffbeskattas”. Eftersom det är svårt att skilja extrainsatser från annan merinkomst, drabbas alla lika. Idrottsledaren påförs samma marginalskatt som en heltidarbetande vars ordinarie lön ger även statlig skatt plus värnskatt.
Skattelagstiftningen gör ingen skillnad på den bakomliggande arbetsinsatsen. Den ser strikt enbart på summan som förtjänas - med eller utan extra insatser.
Platt skatt - utan marginaleffekter - är politiskt oerhört svårt att ens diskutera. Kanske går det lättare om brytpunkten för när marginalskatt inträder sattes så högt att de allra flesta, utom de som har toppinkomster, slipper betala denna medelklasskatt.
